- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
374

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

600 d. s. m. Riddarhuset gaf derpå sitt bifall, sådant
det var. Men när nu reduktionen sattes i gång, skedde
det med iakttagande af de beviljade grundsatserna i all
deras stränghet, och utan spår af den mildring, som adeln
väntat. — Riksdagen 1682 kom, och tvärtemot gifna
förhoppningar kom den med förnyade och än svårare
reduk-tions-förslag; ty nu ville man taga alla gåfvo-godsen,
äfven dem, som understego 600 dalers ränta. Men på
samma gång började också landtmarskalken och
reduktions-herrarna att omigen och bevekligen föreställa, huru adeln
borde med förtroende lem na sig i Karl den elftes
landsfaderliga hand och bifalla hans förslag, så skulle denne
herre å sin sida göra verkställigheten för ståndet så lindrig
som möjligt. Adeln gaf också nu sitt bifall, hvarefter de
nya reduktionerna blefvo verkställda; men också denna
gång utan spår af den mildare medfart, man väntat.
Samma skådespel, samma nya fordringar, samma förespeglingar
såg man för tredje resan vid riksdagen 1686 och med
samma utgång. Lätt är att förstå, hvilken förbittring inom
ridderskapet, hvilken ovilja bland alla mer upplysta och
rättänkande menniskor skulle föranledas af dessa gång på
gång gifna men beständigt svikna förhoppningar. De
missnöjda frälse-herrarna hafva ock mer än en gång användt
dessa omständigheter för att utmåla Karl den elfte och
reduktionen med de mörkaste färger och sig sjelfva
deremot som oskyldiga offer för ett godtroget förlitande på
konungens ord. Ovisst torde dock vara, om icke de flesta
gångerna adelns bifall kom mindre af förtröstan på Karls
löften, än af fruktan för hans och ofrälsemännens
förenade och öfverlägsna magt.

OM BRUTNA ELLER ÅTERTAGNA LÖFTEN UNDER

REDUKTIONEN.

Detta ämno sammanhänger med det föregående.

Hela reduktions-historien öfverflödar nämligen af
exempel, huru Karl den elfte dels för tillfället bröt, dels form-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free