Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru harmsen öfver denna gensträ fvighet, nedlade dock
Gustaf Adolf bela saken kanske ock derföre, att hans tid
blef mer och mer upptagen af de stora krigen. Kristinas
förmyndarestyrelse och i -viss mån Sfven bon sjelf framdrog
förslaget återigen, men med samma utgång; ty presterna
ville nödvändigt bibehålla sitt gamla oberoende i). Och
de fingo tills vidare bibehålla det. — Hela tiden bortåt
fortforo sålunda biskoparna att öfver sig icke hafva någon
bestämd ämbetsmyndighet, och stundom ville de icke ens
tillåta vai från domkapitlen till hofrätterna. Deremot
uppstod den vanan att som en slags Ofverrätt i vissa fall
betrakta det vid riksdagarna församlade presterskapet. Oetta
kallade sig Consistorium regni, d. v. s. riks-konsistorium,
och började afdöma åtskilliga dit hänskjutna kyrkoärender.
Yid flere riksdagar talades emellertid om en ny
kyrkolag; men verket afbröts genom villervallorna under Kristinas
sista regeringstid. År 1655 företogs saken ånyo och
förslag uppsattes af dertill valda ombud. Men målet blef
också denna gång afbrutet, nämligen genom Karl den
tiondes krig och de arbetande biskoparnas oenighet. År 1664
begärde ständerna återigen en ordentlig kyrkolag. Samma
anhållan förnyades sedermera vid nästan hvarenda riksdag,
dels af ständerna i allmänhet, dels al serskilda stånd och
i synnerhet af de högre. Så fortgingo önskningarna
oaf-brutet ända till 1680. Nu kom i detta, likasom i mån-
4) Stundom tecknas dessa upptraden såsom en ofrälseståndens
»trid emot adeln. I någon fast ringare mån har ock en
sidan beståndsdel deri förefunnits. Men sjelfva den
huf-vudsakliga tvistepunkten var presterskapets ovilja mot hvaije
öfver detsamma uppsatt verldslig myndighet. Det var i sig
sjelft blott ett enskildt uppträde af den strid, som andelig«
och verldsliga magten nästan oupphörligt hafva fört,
angående hvarderas oberoende af oller välde öfver hvarandra ;
en strid, som äfven våra dagar fått bevittna. Tvisten från
4623 till 4649 mellan svenska regeringarna à ena samt
biskoparna oeh presterskapet å andra sidan har också, u«d
hänsyn till dess inre rättvisa, blifvit mycket olika bodömd.
För regeringens åsigt halva talat Yerelius, Lagerbring, Geijer;
för biskoparnas deremot Waliqviat, Franzén, P. E. Tbyseliut.
:ed byCjOOglc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
