- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
26

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derefter kunde den kraftfulle mannen framlägga ett
fullständigt förslag af icke mindre 9n 483 psalmer. Det blef
formligen gilladt af teologerna i Uppsala ocb af
riksdags-presterna 1693 ocb derpå med konungens bifall frän
trycket utgifvet.

Mot detta, liksom mot alla nya verk, gjordes dock
flere ogillande anmärkningar; kommande från tröghet, ovana,
inskränkning, stundom måhända från afund, stundom ock
från ärlig öfvertygelse. Konungen fick kunskap om
tadlet. Innan boken blef påbjuden och kringspridd, befallde
ban derföre biskopar och domkapitel att öfver densamma
inkomma med sina påminnelser. Så skedde. Då aflemnades
många hvassa anmärkningar, i synnerhet af biskop Carlsson,
professor Jernfelt och superintendenten Lang, han, som
började predika om, att undersåtarne skulle vara
konungens trälar. Dessa herrar påstodo, att i Svedbergs
psalmbok funnos grofva irrläror, hvilka kunde föranleda
oroligheter och tvister, lika svåra, som de i konung Sigismunds
tid. Hvad, som i synnerhet äfven då stötte den stränga
renlärighets-ifvern var, att psalmerna ansågos här och der ,
för mycket lagiska, d. v. s. att de lade för stor vigt på
lagen och gerningame, och derföre inneburo »ett hemligt
pietisteri»; såsom man den tiden använde ordet. På detta
motstånd följde nya öfverläggningar, nya granskningar;
slutligen till och med i rådets och konungens egen
öfver-varo. Karl insåg mer och mer, att de flesta
anmärkningarna rörde blotta obetydligheter och ordtvister. Han
uttalade högt sin öfvertygelse bärom, och skall en gång
under ett häftigt utbrott hafva fattat professor Jernfelt i
bröstet och häftigt stött honom emot väggen, så att denne
sjuknade af förskräckelse. Mannen afled verkligen någon
tid derefter i Dorpt. Af dessa tillfälligheter hopflickade
Karls fiender sedermera den sägen, att professorn skulle
några dagar efter konungens misshandling hafva dött af
densammas följder. Förtalet är så mycket mera ogrundadt,
som Jernfelt afled först 1695 och blef en vecka föro sin
död benådad med utnämning till pastor vid tyska kyrkan
i Dorpt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free