- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
47

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att hålla sig till Aristotelis åsigter; — vid alla förhör
skulle fordras försvarlig kännedom af sistnämnde
lärobyggnad; — slutligen borde en ordentlig bokgranskare
förordnas o. s. v. Karl infordrade filosofernas utlåtande. Dessa
talade för forskningens frihet och för de cartesianska
lärorna; och Bilberg sjelf uppsatte i sådan rigtning ett skarpt
och välskrifvet betänkande. Till sakens utredning
förordnade Karl en nämnd, som bestod af blott lekmän, anförda
af Lindskiöld och Gyldenstolpe; likväl skulle man tillkalla
och höra några biskopar och lärare af båda åsigterna.
Emellertid hade många prester och biskopar, dels förut,
dels nu öfvergått till cartesianska sidan. Nämndens
betänkande blef också till fördel för den fria forskningen;
dock att den icke skulle få sträckas till de af kyrkan
antagna lärosatserna. Konungen fällde sitt utslag i
öfver-ensstämmelse härmed, och tanke- och lärofriheten blef i
så måtto bekräftad, hvarefter den cartesianska filosofien
snart nog alldeles utträngde den förra. Teologien hade
dock bestånd, likasåväl efteråt som förut. Till och med,
att cartesianismens anförare, Bilberg, blef sedermera af ett
helt stifts presterskap enhälligt kallad och af konungen
utnämnd till biskop.

I RÄTTS- OCH STATSLÄRAN

fick allmänheten under Karls första regeringsår mottaga
Pufendorfs stora och ryktbara verk; men detta tillhörde i
sin uppkomst egentligen utlandet och den nyssförflutna
tiden. Sedermera syntes i dylika ämnen inga större och
vigtigare arbeten. Forskningens frihet var alltför mycket
bunden genom Karl den elftes envälde och genom hans
ömtålighet för alla undersökningar i denna punkt. Hvad,
som gjordes för den egentliga lagstiftningens förbättring,
skall framdeles omtalas.

LÄKAREKONSTEN.

I sjelfva vetenskapen skedde inga slörre och
märkvärdigare upptäckter. Men när det gällde att i verklig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free