Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tsikedom, böjlighet och utbildning. Nämnde sångareförsök,
anställda på Karl den elftes tid, måste derföre mer eller
mindre misslyckas i anseende till modersmålets dåvarande
fattigdom och råhet. Dessa brister och ojemnheter började
likväl att just genom ifrågavarande skalders bemödanden
afhjelpas och afnötas. Ett sådant förädlingsarbete fortgick
sedermera allt framgent. Språket blef mer och mer rikt,
böjligt, behagligt, så att slutligen efter mer än ett
århundrade dess röst har i våra dagar kunnat värdigt uttala
de herrliga ingifvelserna af Sverges största och mest
bildrika skald, af Esaias Tegnér.
Tredje flocken valde till efterföljd tyskarnas
dåvarande vitterhet och serdeles den, som sysselsatte sig med
sedelära och tankebilder. Hit räkna vi under Karl den
elftes tidehvarf Columbus och Lagerlöf, m. fl. De stodo
vid början af banan. Vid det upphunna målet hafva våra
dagar sett Leopold och hans skola.
En fjerde flock höjde sin röst i dryckesvisan.
Ryktbarast bland dessa sångare var Lasse Lucidor och kort
derefter Runius. Sednare tider hafva lyssnat till samma
toner, men med ojemnförligt större lycka ocb mästerskap
anslagna af Bellman, Valerius och Wennerberg.
I nästa del skola vi gifva läsaren en teckning af de
förnämsta bland Karl den elftes samlida skalder. Tillhopa
utgjorde de den första större och mångsidigare
sångare-skola, som här i Sverge uppträdt. I deras arbelen röjer
man dock öfverallt spåren af en nybörjande skaldekonst,
ett ännu ouppodladt språk, en brist på tjenliga rim, ord
och ordformer, genom hvilka fel deras vittra skrifter
vanligtvis blifva för våra öron mer eller mindre tröga och
«behagliga. Blott elden af den tidens brinnande andakt
mägtade då och då genomglödga språket ända derbän, att
det lånade sig till helgjutna, ännu af en sen efterverld
beundrade, skaldestycken. Så äro än i denna dag många
Arrhenii, Ollons och Spegels m. fl. psalmer, af svenska lolket
kända, sjungna och älskade. Allt det öfriga har
försvunnit i glömskans baf. Blott några få forskare vilja num»>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
