Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flyttning till Seland, ocb gladde sig mycket, dä man redan
1683 kunde i Skåne räkna ej mindre än 20
svensk-adeliga slägter. Emellertid och liksom riksförmyndarna
gjort, lät också Karl den elfte skånska adeln behålla en
del af sina från fordna tider medförda
företrädesrättigheter 1), naturligtvis i afsigt att vinna denna samhällsklass
för föreningen med Sverge. I samma hopsmältningsanda
hade också flere andra åtgerder blifvit af riksförmyndarne
vidtagna, och i synnerhet anläggandet af Lunds högskola.
Karl den elfte tillgrep nya ocb likaledes ganska kraftiga
medel, och det i alla möjliga vägar. Under kriget hade
professor Stiernberg sammanskrifvit en uppsats om skånska
lagens och rättegångsväsendets förändring till likhet med
det svenska. Detta vigtiga förslag genomfördes 1683.
Med hänsyn till uppbördsverket blefvo Skåne, Halland och
Bleking år 1689 hopräknade och troligtvis helt och hållet
förenade med det öfriga Sverige 2). Dessutom gjordes ett
och annat för att afskära all gemenskap med den fordna
moderstaten. Så blefvo t. ex. hustrurna till förrymda
snapphanar skickade ur landet efter sina män; och bårda
straff utsattes för dem, som illa tyckte eller talade om den
närvarande svenska styrelsen.
Svåraste bindren för sammansmältningen lågo dock
jnom skolan och kyrkan. Bådas lärare voro bildade
under danska tiden och till större delen i Danmarks
hufvud-stad och derföre också till kärlek för detta land. De ord,
som hördes från prediko- eller lärare-stolen, voro derföre
vanligtvis danska; icke blott till ljud utan äfven till
innehåll, nämligen så ofta detta vågade sig från hjertat fram
■öfver läpparna. Under sista kriget hade ock många bland
presterna arbetat för Danmark och emot Sverge, och vid
detta sednares slutliga seger rymt vesterut öfver sundet.
Dessa sednare omständigheter kunde på sätt ocb vis anses
gynnande för Karl den elftes hopsmältnings-planer. Skånes
4) Se 1«. »id. <87—490.
3) Så tyckes åtminstone at räkenskaperna i statskontorets arkiv»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
