- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 19. Karl den elftes historia. H. 5. Karl den elfte och hans samtida av konungahuset och af högadels- och råds-partierna /
178

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra hemliga; kanske till och med så, att någon gång
innehållet icke ens var kändt af konungen.

Under dessa år bedrefs i Pommern ett stats-förvärf,
som gaf anledning till mycket tal och mycket tadel mot
både konungen och Bielke. Saken var följande. Vid
ifrågavarande tid had^e hvarje furste sitt eget mynthus och
ofta flere dylika. Åtskilliga underslef blefvo dervid
be-drifna; ej sällan af furstarna sjelfva, hvilka läto prägla
underhaltigt mynt och behöllo vinsten; sedan dock någon
del deraf blifvit gifven åt den förtroliga handtlangaren.
Slika hemliga eller olagliga verkstäder kallades Hackemynt
och voro strängeligen förbjudna; konungen af Sverge var
till och med förpligtad att i sina och kringliggande tyska
länder handhafva iakttagandet af detta förbud. Men
vanligtvis var man den tiden föga samvetsgrann i sådana
hänseenden, och flere kringliggande stater underhöllo
dylika myntförfalskande verkstäder.

Från äldre tider fanns uti Stettin ett mynthus. Det
drefs för konungens räkning; men tvärtemot vanliga
förhållandet lemnade det honom ingen vinst. Myntmästaren
och hans medhjelpare visste ställa så till, att hela
behållningen stannade hos dem; och denna deras försnillning
blef i det längsta dold eller skyddad af anhöriga och
vänner bland borgerskapet, kanske ock af mutade ämbetsmän.
Karls skarpa reduktionsöga trängde dock slutligen fram
också till denna punkt. Fn grefve Wittgenstein i) erhöd
sig nu att leda stettinska myntverket så, att konungen
skulle deraf bekomma en icke ringa vinst; i Stockholm
hoppades man, att den skulle stiga ända till 50,000
riksdaler. Medlet var det vanliga; nämligen att göra myntet
ganska underhaltigt, hvarjemnte det skulle utgå under
Wittgensteins namn och prägel. Planen uppgjordes af en
tysk hos grefven af Hohenstein varande ämbetsman vid
namn Hellberg. Denne kom till Stockholm och lofvade

1) Enligt en annan källa skulle han heta Hohenstein, måhända
drefs saken af två serskilda personer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/19/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free