Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
ädlingarna afskydde och förbannade sin konungs tro-
löshet; och Sewerin Norrby beskyddade uppenbart de
Swenska herrar, som« togo sin tillflykt till honom. De
woro ej många. Döden eller förskräckelsen hade gömt
dem undan, den förre i grafwen, den sednare uti de
otillgängliga bergen. Hade de genom sin egennytta,
äregirighet, trätlystnad och obandighet under förra är-
hundranden beredt sitt fädernesland så många olyckor
och så mycket eländes så hade de nu ock sjelfwe fått
plikta derför med det hårdaste straff. Men Kristian, som
war medlet dertill, kunna wi ej utan fasa betrakta uti
hans rysliga framfart, allt sedan han beslutat det gud-
lösa och oerhörda förräderiet. Jcke medlidande, icke
gudsfruktan, icke hans wänners räd, icke hans egen förs
del mägtade mer hejda hans raseri. Han hade med
fast beslut kastat sig in på lastens banaz blindt rusade
han fram derpå, trampade råttwisa, mensklighet och alla
dygder fräckt under fötterna, och störtade sig derigenom
ännu hastigare i det djupa förderf, som redan länge
wäntat på den konungsliga mißdådaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
