- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
9

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under fälttåget 1688 blef Königsmarck vid infallet
på Negropont anstucken af en smittosam fältsjuka och
afled inom kort, oaktadt sin makas ömma vård. Hans
in-elfvor begrofvos i en kyrka der i landet. Hans
balsame-rade kropp fördes till slägtgrafven i Stade. Hans
bildstod blef af det tacksamma Venedig upprest vid nämnde
stads tyghus. Hans minne söker svenska historien att åt
sig bibehålla, såsom en serdeles kär och herrlig prydnad..

RUTGER VON ASCHEBERG.

Få personer hafva genomgått en så lång och lysande
krigarebana som denne fältherre. Från och med 1634 till och
med 1679, det vill säga i 45 år, har han deltagit i
svenska härens rörelser, och derunder tillsammanlaggdt bevistat
15 större fältslag och tagit 15 standarer och 23 fanor.
Dessa bragder äro redan i föregående delar beskrifna l).

Hans utmärkta förtjenster åtnjölo ett rättvist
erkännande af alla regeringar. Karl Gustaf gynnade honom
ganska mycket. Under de derpå kommande fredsåren sökte
förmvndare-stvrelsen att med betvdlisa fördelar hålla ho-

•i « * u

nom, den borne främlingen, qvar i Sverges tjenst. Karl
den elfte upphöjde honom 167 3 till friherre, 1674 till
general, 1678 till fältmarskalk. När skånska hären 1679
upplöstes och hemförlofvades, höll konungen en högtidlig
mönstring och tog ett hjertligt farväl af sina troppar. Vid
samma tillfälle förärade han åt Ascheberg ett hattband af
diamanter, såsom bevis på serdeles tillgifvenhet och
erkänsla. Dessa vackra och varma tänkesätt bibehöllos
under bådas hela återstående lefnad. Konungen upphöjde
Ascheberg sedermera till både riksråd och grefve. Men
dessa yttre och icke ovanliga ärebetygelser ägde föga värde
i jemnförelse med de bevis af innerlig kärlek, vördnad
och tacksamhet, med hvilka Ascheberg ständigt öfverhopa-

0 Se 12. 459, samt i femtonde delen a-lla kapitlen om
skånska fälttågen 1676—^ 679.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free