- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
39

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nyttan af deras vänskap. Denna mildare tydning kan
måhända gälla under de första förbundsåren. Mot slutet
kan den likväl omöjligen medgifvas; då man nämligen
ser honom år efter år mottaga dryga gåfvor af England
•och Holland och låta dessa stater på samma gång behandla
Sverge och dess handel på ett sätt, som var i hög grad
både skymfligt och skadligt. Här kan ingen olika
öfver-tygelse om fäderneslandets fördel åberopas. Äfven
underhandlingarna med Hannover och Holstein ådagalägga
tydligen, att han vid ledandet af Sverges utrikes
angelägenbeter alltför mycket afsåg sina enskilda fördelar.

Bengt Oxenstiernas behof och begär efter penningar
framsticker äfven på ett annat sätt. Af de herrar, som
han befordrade till svenska sändebud vid främmande hof,
har han enligt rykte årligen tagit en del af deras lön;
t. ex. af den i Köpenhamn 300 riksdaler. Det var
ungefär samma klandrade förvärfningssätt, som Hastfer använde
i Liffiand mot sina underlydande officerare, och hvilket vi
redan förut hafva omtalat 1).

Man frestas stundom att vilja till Karl den elfte
Ofverflvtta en del af dessa på Bengt Oxenstierna hvilande
skuggor. Förhållandet var nämligen, att Oxenstierna i
sig sjelf icke hade någon serdeles förmögenhet; emedan
äldre brodern, riksmarskalken Gabriel ensam ärfde
gref-skapet, och många syskon delade den öfriga
qvarlåten-skapen efter fadren. Under sina många och vigtiga
beskickningar tyckes grefve Bengt sedermera antingen hafva
fört ett allt för lysande lefnadssätt, eller ock haft allt för
ringa arvoden; ty redan tidigt nog befinnes han hafva
varit i svår penninge-förlägenhet. Vid
fredsunderhandlingarna i Nimwegen stego hans skulder till en så
betänklig höjd, att han måste pantsätta många sina tillhörigheter.
Sedermera kom han hem till Sverge och blef 1680 ställd
i spetsen för utrikes ärenderna. Hans dithörande lön
utgjorde 7,500 d. s. m. Denna summa ansågs dock vara

0 Sø 1Ï. 332.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free