- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
89

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sistnämnde herre blef efter Johan Gyllenstiernas död
statshvälfningens utmärktaste ledare. Han var icke blott
förnämsta uppfinnaren utan ock strängaste verkställaren af
de efterräkningar, som Stora och reduktions-kommissjonerna
anställde. Han var likaledes den, som Karl den elfte i
dessa vägar mest begagnade, och som de förföljda herrarna
mest fruktade och hatade. Han blef reduktionens allt i
alla, för det ena partiet i ondt, för det andra i godt. Också
har ingen blifvit tecknad med så olika färgor. Här må
bilden först målas af hans egna gerningar.

Han var född 1649 1) och son af den Herman
Fleming, som dessa berättelser ofta omtalat 2), och
isynnerhet, då han 1660 störtades från riksförmyndare- och
riksskattmästare-platsen. Vid sistnämnde uppträde var
sonen elfva år gammal. Redan förut uppfostrad i fadrens
grundsatser, deltog han med ungdomens liflighet i nämnde
motgång. Under sin återstående vistelse inom
föräldra-huset samt vid den dystre och missnöjde fadrens sida,
blef han än mer stärkt i bemälte åsigter, hvarjemnte den
gamle meddelade honom alla de anmärkningar och
handlingar, som denne under en lång lefnad hopsamlat för att
användas vid en blifvande och strängare reduktion. Detta

C?

allt gjorde sin verkan på det unga sinnet, och man hörde
sonen tidigt nog hota sin faders motståndare med en
blifvande och svår efterräkning, så snart nämligen
omständigheterna kunde så medgifva.

Ett dylikt tillfälle inträffade 1675, då i de flesta
förhållanden en fullkomlig omkastning egde rum. Till

4) Enligt personalier, befintliga i Lagerfeldtska arkiv, på
Lagerlunda samt inskriften på vapnet i Jakobs kyrka, (se Bojes
Landtmarsk. s. 4 81), hyilka uppgifter också öfverensstämma
med hans öfriga _ lefnadsförhållanden, t. ex. att han 4671
började sina utrikes resor. I Gezelii och Palmblads biograf,
lexik. samt i Stiernmans matrikel och höfdingaminne m. fl.
uppgifves han rara född 4643. Fadren Herman blef dock
gift först 4 645.

5) Se lO. 498. 11. 86. 13. 32, m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free