Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken i egenskap af frivillig predikant eller inre
missionär under en lång tid af år uträttade mvcket eodt och
förvärfvade allmän kärlek och högaktning.
Efter hemkomsten tillträdde Svedberg sin syssla som
pastor vid lifregementet. Här utvecklade han en både
varm och ihärdig nitälskan, förhörande och undervisande
folket vid alla möjliga tillfällen. Rvttarne voro i början
ovana, förlägna, ogena, till och med motvilliga. Men när
Svedberg begynte tala med dem mildt och fogligt, och
derjemnte klart, och öfvertygande; då började de ock att
mer och mer öppna öron och hjertan för hans ord, och
slutligen att längta och trängas om tillfälle till en sådan
undervisning. Sjelfva befälet satte sig ej sällan vid
bordet, med uppmärksamhet hörande och frågande den
märkvärdiga unga läraren. I synnerhet hade han mycket
arbete, innan det lyckades att bland manskapet införa
ordentlig innanläsning. I början kunde han icke åstadkomma
detta hos mer än 300 man och hela regementet utgjorde
dock ett antal af 1200. Vid slutet af ett möte eaf han
derföre tillkänna, att hvarje ryttare, som vid början af
nästa sammanträde kunde läsa i bok, skulle af honom
erhålla till skänks ett exemplar af katekesen. Löftet och
än mer de hjertliga förmaningarna gjorde sin verkan. Vid
början af nästa möte framträdde ej mindre än 600
ryttare, som innehade den ifrågavarande kunskapsgraden.
Svedbergs glädje blef stor; men föga mindre hans
öfver-raskning, hans förlägenhet. Det var nämligen icke lätt
att få medel till inköp af så många då för tiden dyra
böcker. Svedberg gick upp till konungen och berättade
förhållandet. Karl blef rörd.- Han drog fram sin börs
och tog derur en handfull dukater, lemnande dem
oräknade åt Svedberg för att användas till det ifrågavarande
ändamålet.
Nästa befattning, Svedberg hade, var som kyrkoherde
i Vingåker. På ingen lärareplats arbetade han med så
mycken tillfredsställelse, som här. Folket, sade han, var
fridsamt, fromt och gudfruktigt. Hos en sådan församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
