Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dess trädgård (?). Äfven detta misslyckades. Den dit—
hörande grafven syntes långt derefter och var känd under
namn af Rudbeckens fåfänga.
Äfven tonkonsten hade i Olof Rudbeck en Ivcklia
och tillgifven dyrkare. Hans stämma var utomordentligt
behaglig. En samtiding berättade, huru han kunde sjunga
så herrligt, att man trodde sig höra en engel från
himmelen. Derjemnte var rösten så stark, att den kunde
härma svagare kanonskott. I en holländsk kyrka lät han
den en gång obehindradt klinga ut, hvilket hade den
verkan, att folket för att få höra den märkvärdiga sången
tillströmmade så hoptals, att närmsta gator fylldes.
Rudbeck gjorde ock, hvad den tiden sällan skedde; han
studerade lagarna för nämnde konst, och förvärfvade också
deri en mera grundlig kännedom än nästan någon annan
inom fäderneslandet egde. Också var det han, som
ordnade musiken vid Karl den elftes kröning 1675, och vid
De la Gardies begrafning 1686; och när sedermera
tonerna till den nya psalmboken skulle utarbetas, visste
man ingen skickligare dertill än Olof Rudbeck.
Vi komma nu till det verk, som mer än någonting
annat gjort Olof Rudbeck ryktbar öfver hela Europa. Det
var nämligen hans Atlantica. Förhållandet med detta
vidunderliga arbete var följande.
Några hundrade år efter Kristi födelse blef södra
Europa öfversvämmadt och till en del eröfradt af flere från
norr och öster kommande folkslag, bland hvilka de
förnämsta kallade sig Göter. Ett och annat bland dem
påstod sig hafva utgått från vårt fädernesland. Kunskapen
om dessa Göters stora landvinningar och· ärorika bragder
kom med kristendomen och dess lärare till norden och
blef bland svenskarna mer och mer utspridd. Snart
föranleddes deraf ett begär, ett bemödande att åt
fäderneslandet tillegna äran af alla dessa krigare, alla dessa
bragder. För att vinna ett sådant mål, började man att i
afseende på Sverges forntid åsidosätta, hvad äldre
inhemska häfdatecknare berättat, och i stället uppgöra en helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
