Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tal. Vid det sjuttonde beslöt han, enligt Hedvig
Eleonoras råd och egen böjelse, att välja fadrens yrke, nämligen
byggnadskonsten. Vid det adertonde, d. v. s. 1671
anträdde han en resa till Italien. Här i nöjenas land och
sjelf i nöjenas ålder, försakade han likväl de Jockande
förströelserna och lefde nästan uteslutande för sitt yrke och
sina arbeten. Det var i synnerhet under Bernini, som han
sökte utbilda sin skicklighet. Efter fyra år återkom han
till fäderneslandet. Här blef han ganska väl upptagen och
af Hedvig Eleonora så gerna sedd, att nidskrifvare
ut-spridde hvarjehanda ofördelaktigt tal om den numera fyratio—
åriga enkedrottningen. Sjelf knöt Tessin deremot en
kärleksförbindelse med samma enkedrottninçs hoffröken, Hed-
7
vig Stenbock, just densamma, hvilken i egenskap af född
grefvinna hade tagit försteget framför den i tjensten äldre
friherrinnan Ingeborg Gyllenstierna 1), hvilket uppträde
blef, såsom vi berättat, en bland de små anledningarna
till den stora statshvälfningen 1680. Tessins nämnde frieri
väckte mycket uppseende. Ehuru numera kammarherre och
adelsman, var han dock i sig sjelf son af en ursprungligen
ofrälse rådman; fröken Stenbock deremot grefvinna af en
bland rikets förnämsta ätter och jemnväl brorsdotter af en
bland riksförmyndarne. De förnäma slägtingarna motsatte
sig ock en förbindelse, hvilken de betraktade såsom ett
missgifte. Hedvig Eleonora sjelf såg den ogerna ; så säger
man åtminstone. Men kärleken var het, och fröken
Stenbock, omkring sitt trettiondefemte år, ville ej vänta längre.
Under en resa till Pommern lät hon viga sig vid Tessin,
utan att hafva dertill erhållit sina slägtingars bifall. Dessa
vredgades mycket och hotade med hämnd. Men Karl den
elfte och Lindskiöld avnnade och försvarade de nveifta,
v» «J v ö 7
och konungen förlänade snart Tessin den ena utmärkelsen
efter den andra, så att dennes högadliga fruförvandter
slutligen måste i honom erkänna en sin vederlike.
Under ordnandet af de högtidligheter, som vid hof—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
