Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
tog regeringen t Efter myndighets-förklaringen hade foga
mer än ett halft år förflutit, innan Piper blef for sin
delaktighet deri på sådant sätt straffad. Sjelfva
förpant-ningen gick dock ej i verkställighet.
På ofvannämnde sätt voro Karl den elftes samlade
skatter och rikets tillgångar uttömda, när 1699 års
rustningar kommo i fråga för att mot Danmark skydda
holsteinska furstehuset. Karl utskref derföre en gerd
af ungefar samma art och storlek som de, hvilka på
riksdagarne 1686 och 1689 blifvit beviljade. Vi minnas,
att Kariden elfte 1693 befriade landet från alla dylika
utlagor. Denna lättnad varade dock icke längre än till
1699; och att svenska folket fick nu återigen påtaga
sig den tunga bördan, dertill var i dubbelt hänseende
holsteinska huset orsak, för hvars skull först Karl den
elftes skatter blifvit bortslösade, och sedermera det nya
kriget påbegynt. Tanken härpå har mot nämnde
fursteätt än mer uppretat svenskarnas sinnen.
Att inom blott två år Karl den elftes rika
skattkammare blifvit tömd, och nyssomtalade
gerd-utskrif-ning sålunda behöflig, redan detta var en högst
oroande företeelse. Nästan * än mera betydelsefull och
oroande var dock sättet för samma utskrifning; vi
mena dess egenmägtighet, dess fullkomliga olaglighet.
Karl den elfte hade aldrig påbjudit någon dylik utlaga,
innan den blifvit af ständerna beviljad, och han hade
derigenom visat aktning för folkets ännu icke upphäfda
sjelfbeskattnings-rått. Men nu tillät sig den sjutton*
årige Karl den tolfte att påbjuda 1699 års gerd,
ständerna alldeles oåtsporda, och utan att sjelf vara dertill
på minsta sätt berättigad. Qenom detta tilltag utsträckte
han egenmägtigt det konungsliga enväldet också till
beskattningsfrågor, och tillintetgjorde såmedelst den sista
lemningen af svenska folkets medborgerliga frihet1);
–— och ingen vågade höja sin stämma mot en
*) Se IB, 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
