- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August. 2. uppl. med omarbetningar, tillägg och bihang /
188

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188,

reta och söndra sinnena och derigenom forlama hela
landets motståndskraft.

Emellertid längtade han sjelf efter krigsbragder
och efter tillfälle att så snart möjligt lyfta kronan
från Augusts hufvud. Dessa känslor eggades af
några hans generaler, en Mejerfelt, Hummerhielm
och Lagercrona; likaså af Wachschlager, som försäkrade,
att oenighet, oordningar och sjelfsvåld skulle ofelbart
göra polackarna oförmögna till något kraftigare
motstånd. Äfven Sapieherna talade for ett dylikt inbrott.
Så många och stora frestelser kunde Karl ej motstå.
Han beslöt att med väpnad hand blanda sig i Polens
inre angelägenheter och skickade till Lithauen flere
troppar. Dessa hade i uppdrag att mot Oginskis
härjningar skydda Sapiehernas gods; men deskulle icke
få angripa polackarna. Ställningen blef dock och måste
blifva så invecklad, att fiendtligheter svårligen kunde
undvikas. Sådana yppades ock inom kort, och det är
svårt att säga, hvem som var den första angriparen.
Karl och Oginski anklagade hvarandra; det är fara
värdt, att historien kommer att anklaga dem båda; mest
dock Karl, som först lät sina troppar inrycka i det
främmande landet, och som utan att vara dertill på
något sätt berättigad, inblandade sig och det med
väpnad hand i den lagskipning mellan Oginskis och Sapiehas
partier, som tillkom blott Polens egna domstolar och
öfverhet.

Drifven af längtan efter bragder och äfventyr,
beslöt han snart att sjelf bryta in i Polen. Många
af-rådde företaget såsom orättvist, ändamålslösa vådligt;
men Karl kunde éj tillbakahållas. Med en styrka af
2 kanske 3.000 man ryckte han sent på hösten 1701
djupt in i Lithauen nära 40 mil från den öfriga hären
och utan att med densamma underhålla någon
förbindelse; varande tvärtom på alla sidor omsvärmad af
Oginskis troppar. Det var ett tåg, fullt af djerfva och
underbara äfventyr. Vi hinna ej utförligare berätta dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/21-2/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free