Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273,
han glömt uttaga laddstocken, och den genomborrade
Hård sjönk i sitt blod. Såret var svårt, dödligt, och
Karl utom sig af sorg. Hård afled två dagar derefter,
sedan han, tålig och undergifveu, sökt trösta den
qvi-dande konungen. Yid nästa nattvardsgång flödade
uu-der bikten tårarna från Karls ögon; och länge efteråt
förblef han mer än vanligt sluten och dyster. Man
ville t. o. m. märka, att han sedermera fastade hvarje
årsdag af denna olyckshändelse.
Konungens egna t. o. m. egenhändiga föreskrifter
och följaktligen svenska soldaternas behandling af landet,
bibehöllo emedlertid samma skaplynne, dp redan hösten
1702 begynt antaga. Polackarna, skref Hermelin, kunna
ej unna oss något godt; emedan vi taga ifrån dem det
sista, de ega. Som prof på Karls sätt att behandla
saken infora vi nedanstående hans befallningar till
Rehn-skiöld. I skolen, skref han, i edra qvarter taga ut, tills
icke det bitter sta mer är igen; och de, som man har
någon orsak att näpsa, böra antingen med brand
förstöras eller ock med pålagor så öfverhopas, att icke det
ringaste blifver qvar; — och en annan gång: sådana
orter, der vårt folk öfverfalles, böra med plundran och
brand förhärjas, så väl som ock de, som bo, der någon
gerning sker, skyldige eller oskyldige. Här hafva vi
nyligen bränt 3, 4 byar och ett hof (adelsgård) dertill,
för det några drängar blefvo slagna vid vägen. Jag
har nu intet längre tid. Farväl. Garolus; — och en
tredje gång: de persedlar, som tagas för penningar, böra
uppskattas under sitt värde, på det gerden må stiga så
mycket högre. De, som i ringaste mån äro tröga eller
sig förbryta, måste hårdeligen och utan nåd straffas och
deras gårdar brännas. Säga de, att Vallackerna redan
förut borttagit deras förråd, måste de tvingas att på
nytt betala mera än dubbelt. Den ort, der något anfall
göres mot svenskarna, måste brännas och i grund ruineras,
innevånarna må vara skyldiga eller ej. Af sådan orsak
Fryxells Ber. XXI. (2:a uppl.) 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
