- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 22. Karl den tolftes regering. H. 2. Kriget mot Ryssland 1701-1709 /
137

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ryssarna. Men snart kommo de efter i stora skaror,
ocli Propoisk var brändt ocb dess bryggor rifna.
Ingen möjlighet fanns att der försvara sig eller komma
öfver Soza-fioden. Då antände Lewenhaupt också den
andra hit förutgångna delen af forvagnarna och
tågade sjelf söderut för att uppleta något vad. der man
kunde komma öfver strömmen, slippa undan ryssarna
och nalkas konungen. — Men en stor hop svenska
fotknektar stannade qvar vid trossen och togo ur dess
till spillo gifna mat- ocb brännvinsförråder en
förpläg-ning så ymnig, att den jemte deras förtviflade läge
dref till förtvifladt mod. De kastade sig in på eu
kyrkogård, och när ryssarna kommo och erbjödo qvarter,
ville manskapet ej mottaga anbudet, utan hotade
tvärtom att slä ihjel sina egna officerare, när dessa satte
något sådant i fråga. Ryssarna störtade då öfver
dem, hvarvid nästan hela skaran blef nedhuggen med
undantag af några få, som lyckades att simmande
rädda sig öfver till östra sidan af Soza.

En annan tropp af omkring 1,500 svenskar hade
er nattens mörker gått vilse, blifvit skiljd från sina
landsmän oeh kastad nndan långt inåt skogarna. Den
visste icke var konungen eiler Lewenhanpt voro.
Folket begaf sig fördenskull på egen hand och eget
bevåg tillbaka på återvägen till Liffland. Fastän landet
var främmande och befolkningen tiendtlig, lyckades
likväl troppen att tränga sig igenom och anlände
slutligen ulan någon serdeles förlust till Riga.

Lewenhaupt var emellertid stadd på tåget från
Propoisk, i afsigt att uppsöka konungen. Den 30
September om qvällen hade han ännu icke funnit
något vad öfver Soza. Mörker och utomordentlig
trötthet hindrade dock folket från att tåga längre.
Utmattad, nedslagen och med armar och ben svullnade
af erhållna snuddskott, var Lewenhaupt sjelf sä matt
och sjuk, att han måste nära nog bäras af hästen.
Han och svenskarna stannade i och kring en liten by
vid Sozas strand och väntade hvarje ögonblick rysska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/22/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free