Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjelp (rån vänner eller fosterland och slutligen köld,
nakenhet och hunger, se der många och säkra
löftesmän för en snart inträffande olycka. Bristen blef så
stor, att lifsförnödenheter knappt kunde erhållas. 1
stället för salt tillgreps stundom salpeter; och
slutligen fanns ej tillräckligt vin för att kunna gifva
nattvarden åt döende soldater. Också blef fienden snart
så närgången, att ryttare, som i mindre ilockar redo
ut för att vattna sina hästar, esomoftast
bortsnappades. I allmänhet fnnnos icke mycket hästar qvar.
De från Tyskland mediörda kunde blott sällan uthärda
det svåra, för dem ovana luftstrecket. »Fälttåget»,
skref Piper till sin fru, »är så besvärligt ock vårt
titt-»stånd sä ömkligt, att man icke kan beskrifva ej
hel-»ler tro ett sådant elände.» — Hären, skref en annan,
var i ett obeskrifligen jemmerfullt tillstånd.
Under dylika omständigheter blef längtan efter
freden och efter hemmet mer och mer liflig *). Och
dock hade på många veckor postgången varit så
af-bruten, att inga bref från Sverge kunnat erhållas; och
de brefryttare, som skickades hemåt, kommo gång på
gång med oförrättadt ärende tillbaka; ty de hade icke
kunnat tränga fram genom ryssarnas täta ströftroppar.
Man började förtvilla om återkomsten till
fäderneslandet; ej underligt, ty närmsta svenska tropp, nämligen
Krassaus, stod på ett afstånd af vid pass 120 kanske
150 svenska mil fogelvägen. Uttrycken af dessa
känslor och tankar trängde väl också till konungens öron,
men man sporde deraf ingen verkan. En gammal
krigare föreställde honom vådan af, att utan några
slags förråder hvarken för hastar eller menniskor
tränga så djupt in i fiendeland. Karl svarade: hvad!
är du rädd att aldrig mer fä se din hustru? Ar du
en sann soldat och älskar du äran, så skola vi följas
ät så långt bort, att du icke skall erhålla
underrättelser från Sverge, icke en gång på tre år. Vid ett an-
*) Lunds Ark. Frcdr. Schwerins skrift 1738.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
