- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
22

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

n

saker hemresa genom Ungern och Tyskland; och att
derunder visa honom sä mycken heder och villfarighet,
soui en vän och en så slor konung kunde påräkna.
Öfvertygad om, att Karl skulle begagna anbudet, säges
ock kejsaren hafva åt sina generaler och höfdingar
utdelat befalluing om det sätt, hvarpå deu höge gästen
skulle mottagas. Jag, skrifver Müllem, underlåter
icke alt söka med all flit och försigtighet göra delta
kejsarens tillbud smakligt; och jag påminner vid alla
tillfällen om, huru myckel vårt betryckta fädernesland
lider genom konungens frånvaro; likaså, huru hans
eget anseende fördunklas genom ett långvarigt
dröjsmål bland kristenhetens fiender. Jag har ock sagt
honom, att turkarna med sina smickrande ord och
sken fa gr a löften blott söka egen fördel; och att de,
när den är vunnen, skola lemna hans majestät
hjelp-lös och strandsatt. Älven Josias Cederhielm skref.
och några prester predikade i samma anda. Men Karl
var obeveklig; och det enda svar, Müllern kunde
bekomma, var, att sultanen måste hålla det löfle, han
gifvit om god betäckning genom Polen; och att KarI
icke ville taga någon annan väg. Müllern ansåg sig
böra om allt detta underrätta regeringen i Stockholm.
för att, som han sade. visa, att han af undersåtlig
nit och trohet påmint konungen om dess sanna
fördel. Eljest, skref han, skulle någon kunna tillvita
mig att hafva varit orsaken till hans majestäts långa
fördröjande här på orten och till alla deraf
måhända kommande olyckliga följder för vårt kära
fädernesland.

Eget var förhållandet med Stanislaus. 1 nödens
stund snart öfvergifven af polackarna, hade han
nödgats undan den återvändande August fly bort till
svenska Pommern. Djupt sörjande öfver alla de olyckor,
hans konungaskap förorsakade, lät han i Bender inför
Karl anmäla sin önskan att få nedlägga kronan; sin
hön, att Karl icke skulle ytterligare uppoffra Sverges
sanna fördel för att frälsa en olycklig vän. Karl sva-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/23/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free