- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
36

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medel. Del säges, att storviziren Ali ensam fått

40.000 dukaler i månaden. Andra påstå, att viziren
aldrig mottog några rysska mntor; men att hau af
verklig öfvertygelse ville undvika krig och dessutom
blifvit retad, dels genom en träta med Karls sändebud
Neugebaner, dels genom Karls vägran att erkänna
August. Alltnog, han yrkade på fred och på Karls
hemresa. Denne blef förtörnad. När sultanen i slutet af
1709 skickade Karl respenningar och reshästar,
medsände viziren också från sin person fyra eller fem af
det sednare slaget. Karl ville ej mottaga dera; ty,
sade han, jag tager inga skänker af mina fiender.
Vännen Jnssuf pascha, nästan på knä, bad honom att
icke med ett sådant afslag reta den mägtige viziren;
men förgäfves. Karl beslöt till sultanen inlemna en
skrift, som skulle ådagalägga vizirens falskhet samt
fördelarna af ett krig mot Ryssland. En sådan blef
verkligen uppsatt och med tillhjelp af franska
sändebudet öfverflyttad till turkiska språket. Men det
svåraste återstod, nämligen att få densamma laggd för
sultanens ögon. Det var visserligen tillåtet att
fram-lemna dylika skrifter; men framlemnnren skulle då
genast träda i häkte och. om anklagelsen befunnes
ogrundad, strypas. Man befarade, att storviziren
kunde lyckas rättfärdiga sig inför sultanen, hvilket då
skulle kosta brefbärarens lif. Något hvar undandrog
sig derföre eil så vådligt uppdrag. Slutligen narrades
och lejdes dertill en fattig, enfaldig man, hvilken, när
sultanen gick till moskéen, trädde fram och
öfverlem-nade brefvet. Sultanen läste detsamma och lät väl
frigifva brefbäraren; men tycktes för öfrigt ej fästa
serdeles vigt vid brefvet, utan fortfor ännu till en tid
att bemöta Ali med samma nåd som förut. Men på
Sverges sida trädde mer och mer enkesultaninnan,
tarlar-kban, gunstlingen Kumurgi och vizirens många
fiender och afundsmän. I detsamma kom ock
budskapet om Stenbocks seger vid Helsiogborg. Måttet blef
fullt och storviziren Ali störtad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/23/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free