Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nagon fördel, deruui kunde högst fa personer öfvertygas.
Det var Karl den tolfte sjelf. som således först skilde
sin sak fran fäderneslandets; och dymedelst lockade
undersåtrarna alt göra på samuia sätt; och tillika
lockade dem betänka vådan af en statsförfattning, som
ovillkorligt Öfverlcmnade ett helt rikes och lolks öden
i en enda persons hand; och denne icke med
anledning af passande egenskaper dertill vald, utan af
först-födslorättens slump bestämd. Man började besinna,
om icke en sådan arfkonungs magt borde i vissa fall
vara bunden af lagar; och om ej folket borde ega rätt
att genom sina visaste och ädlaste män deltaga i
bestämmandet af sina egna öden. Ar 1711 blef också,
vi veta ej genom hvem, pä både fransyska och
engelska språken tryckt en smygskrift, kallad Bref till
riddaren Iiankes, uppsatt under Karl den elltes tid och
riktad mot det da införda enväldet. ’) Det var sådana
tankar, frihetstidens frön, som under dessa är
började gro. Betraktoui deras olika tillväxt i de olika
samhällsklassernas jordmån!
De gamla rådsherrarna, Karl den elftes män. voro
ursprungligen fästade vid enväldet och detsamma
till-gifnn. Men vi bafva sett deras år efter är växande
oenighet med Karl den tolfte; deras fåfänga
bemödanden att förmå honom till fred eller hemresa. Dessa
uppträden väckte, och måste nödvändigt äfven hos
dem väcka tvifvel, till och med en viss ovilja mot
nämnde regeringssätt.
Inom adeln och i synnerhet högadeln herrskade
sistnämnde känsla tämligen allmäut; ty det var
enväldet, som borttagit genom reduktionen ståndets
rikedom och geuom statshvälfuingen dess magt. För att
återfå båda, önskade man tillbaka det fordoa eller
något annat friare styrelsesätt; dock ej blott af
egennytta, utan hos mången redlig riddersman af årlig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
