- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
9

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har ingen kunnat ådagalägga. Tvärtom klagades öfver
följderna deraf, att Stenbock skickades hem, och
förråderna anförtroddes åt Lagercrona.

Stenbock visste dock ganska väl att äfven ät sig
sjelf förvärfva och förvara rikedomar, och han
ådagalade det under polska fälttågen. Dels af konungen,
dels af de städer, hvilkas styresman han för tillfället
var, bekom han till skänks penningar och dyrbarheter
till ett hopräkaadt värde af mindst 40,000 riksdaler;
detta utom sin lön och utom den mängd dyrbara
byten, som från Polen hemsändes, af honom liksom af
de andra generalerna.

Dock hvilar icke på hans minne någon fläck af
lag egennytta: ehuru afund och illvilja sökt sådana
ditsätta. Främmande magter ville flere gånger genom
mutor eller vängäfvor vinna hans biträde; men alltid
lörgäfves. Ett fransyskt sändebud har väl framkastat
anklagelser för vinningslystnad. Märkas bör dock. att
fransmännen voro ofta mot Stenbock fiendtligt stämda;
emedan han stundom motarbetade deras planer till
polska afsättningsfejdens förlängande.

Huru Stenbock var hos Karl den tolfte skiftevis
i nåd och onåd, detta är redan [1] och kommer än
vidare att blifva omtaladt. Hans fel, en slags brist på
sjelfständighet och medborgerligt mod och en viss
böjelse för misstänksamhet, dessa framträdde i dagen
törst under sista åren af hans bana och skola då
omständligare tecknas.

Stenbock hade väl icke. hvad man egentligen
kallar lärdom, men ganska mycket kunskaper, hvilka
han med snillets lätthet visste öfverallt tillgodogöra.
Han skref vers, som för den tiden voro goda nog.
och säges hafva standom satt musik dertill. Den
bekanta sången Friskt bussar gän pä uti Herrans namn!
påstås vara af honom både till ord och ton. [2] Han


[1] Se 24. 102—107.
[2] Se deck 24. 56, 57.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/25/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free