- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
96

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De skulle måbända syfta på Görlz och Vellingk. Men
Horn svarade: jag lemnar derhän, hvilken person grefve
Stenbock vill hafva ansedd såsom, vållande till hans
och härens undergång. Säkert är dock, att genom
hans bref har rådet blifvit bland stadens borgerskap,
kanske ock bland landets allmoge, myckel nedsvärtadl;
och att i synnerhet jag och min svärfader fått
uppbära de svåraste beskyllningar; ehuru ingen bland oss
haft någon ovänskap mot grefve Stenbock. Jag
bedyrar mig vara alldeles oskyldig till dessa anklagelser.
Alla rådsherrarna frikände Horn ocli Gyllenstierna.
Tessin sade: jag vill heligt bedyra, alt grefve Horn
icke har någon del i grefve Stenbocks olycka. Vi uti
rådet hafva i sanning till den sednares räddning gjort
allt, hvad göras kunde; och kanske än mer, då vi
nämligen sista gången, för att skaffa honom
undsättning, läto våra flottor löpa ut på hafvet till och med
under den svåraste årstiden. Horn ville, att rådet
skulle utgifva en försvarsskrift och en vederläggning
af Stenbocks beskyllningar och sedermera låta från
predikstolarna alltsammans uppläsas. ’) Hnruvida detta
* skedde, veta vi icke ocb tro det knappt. Men i följe
af Stenbocks anklagelseskrifter, blef rådet mot bonom
ganska ovänligt stämdt och sökte äfven å sin sida
skydd och gunst hos Karl genom att ogilla Stenbocks
oflanämnda mot konnngens vilja stridande åtgerder.
Horn, som i sitt hjerta så djupt afskydde och som
med sina ord så ofta och så djupt fördömde polska
kriget; denne Horn hördes nu våren 1713 i sittande
råd tadla, att Stenbock gick till Mecklenburg, i stället
för att, enligt konungens befallning, gå till Polen.2)

’) Rådsprot. Maj 4743.
*) Rådsprot. d. 9 April

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free