Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större amlakl ocli kristligare nit. Andra blefvo
af-undsjuka öfver den utmärkelse och <Ien kärlek, de nya
ocli nitiske predikanterna förvärfvade. En stur skara
personer af alla klasser ogillade pfelisterua såsom
skrymtare eller svärmare, ocli hyllade det vanliga
pre-sterskappt, hvilket, tyckte man, tog saken mera lugnt
ocli förståndigt. Mest skadades dock pietismen genom
siua egna öfverdrifter. Mänga dess anhängare hördes
med bitterhet fördöma lärdom, vetenskaper, sköna
konster, orgelmusik, verldsligt nmgängeslif samt äfven det
måttligaste begagnandet af i sig sjelf osky Idiga nöjen,
t. ex. spel och dans. Ett ofta sorgset och nedslaget
utseende ådrog dem namn af hufvudhängare och
hycklare, och under deras yttre ödmjukhet ville man
upptäcka å ena sidan mycket andeligt högmod och å den
andra ett okristligt fördömmande af andra sidans män.
De skilda åsigterna uttrycktes stundom på följande
sätt. Pietisterna sade: den, som lefvev fromt, han
har den rätta tron. ’) Den lutherska statskyrkan
svarade: ingen le/ver fromt, som ej har den rätta tron -)
Båda sidornas aktningsvärdaste män omfattade dock i
verkligheten både tron och gerningarna, ehuru i
parti-ifvern talande mest hvar om sin sida. Så fortgick
tvisten länge nog. Som vanligt funnos inom bada
partierna mycket både godt och ond t, många både
ädla och oädla kämpar. Otvifvelaktigt var dock det
mesta goda på pietisternas sida, och det var just
delta, som också slutligen arbetade sig fram och mer
och mer sammansmälte med den tidens lutherska
bekännelse.
I Sverge var pietismen icke af omständigheterna
så påkallad, som i Tyskland. Inom svensk-lutherska
kyrkan hade från början förefunuits en viss benägenhet
för de åsigter, enligt hvilka Melnnchton mildrade det
’) Ubi pie vivitur, ibi bene creditur.
*) Non pie vivitur, ubi non bene crediiur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
