Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af bergsmekanikns. Derjemnte bereddes honom tillfälle
till en ntrikes resa 1694—97; nnder bvilken han i
Tyskland. England, Holland och Frankrike besåg allt i
hans väg vigtigt. Hemkommen, ville han inrätta ett
laboratorium mechauicum. Karl den tolfte gillade
forslaget och ämnade förskjuta kostnaden; men kriget
borttog alla tillgångar. Emellertid ordnade Polhem en
hop nya inrättningar, t. ex. sanings- och
trösk-machi-ner, tegelbråkor, valsverk, ur- och jernblecks-fabriker,
förbättringar af väfstolar samt af väder- or’i
vatten-qvarnar o. s. v. Tillika kom han i förbindelse med
Erik Benzelii vetenskapssocietet i Uppsala, och bildade
sjelf tlere utmärkte lärjungar, bland andra August
Ehrensvärd. Polhem har ock blifvit kallad den
svenska mekanikens fader.
Äfven till främmande land sträckte sig den
ovanlige mannens rykte. Åtskilliga verk blefvo också der
enligt hans föreskrifter utförda, och sa väl Peter i
Ryssland, som Georg i England erbjödo fördelaktiga
befattningar; men han stannade i fäderneslandet.
Hans ryktbaraste arbeten voro ofvannämnde
jeru-blecks-verkstad, dambygguadeu vid Södersluss i
Stockholm, förbättringen af så kallade stånggångar vid
gruf-vorna samt af dockan vid Karlskrona. Sistnämnde
företag hade enligt amiralen friherre Karl Hans
Wacht-meisters förslag redan förut blifvit af Sheldon
påbe-gynt, men sedermera under kriget för brist på medel
afbrutet. År 1712 kom Polhem dit och uppgjorde
tillsammans med Sheldon ett förslag om dockans
uthuggande i sjelfva hälleberget. Sedermera af Uppsala
vetenskapssocietet hos konungen till det bästa anbefalld,
fick Polhem framlägga nämnde förslag, livilket gillades ;
ehuru för brist på medel föga dervid kunde göras.
Redan i Gustaf den förstes tid, hade biskop Brask
velat vid stränderna af Kattegat anlägga sjuderier för
utkokning af salt; och sedermera för frakten af denna
ocli af andra varor öppna kanaler samt båt- eller
segelleder genom Göta-elf och Wenern till Östersjön; allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
