Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Längre fram på hösten 1718, när fälttaget mot
Norrge öppnades, när foror skulle från hela landet
skickas till gränsen, och när konungen slutligen
påbjöd sjeltepenningsgerden, da ansåg von der Nath
saken helt och hållet förlorad. Jag har, skref han till
Görlz, icke snille nog för uppfatlandel och
verkställigheten af edra planer, utan måste skilja mig frän dessa
ärender. Jag är eder vän; var Öfvertygad derom!
men jag trotsar den starkaste vänskap att uthärda
någonting sådant som delta prof. Mig är det
åtminstone alldeles omöjligt att längre arbeta i edra
angelägenheter, ulan ni måste sjelf öfvertaga deras
ledning. ])
Att Görtz insåg och stundom erkände dessa
olyckliga förhållanden skall innan kort ådagaläggas.
ADERTONDE KAPITLET.
KARL DEN TOLFTE OCH GÖRTZ 1716—1718.
Det sätt, hvarpå Görtz sökte vinna och bibehålla
Karls nåd och förtroende, bestämdes naturligtvis af
den föreställning han gjorde sig om konungens lynne
och åsigter. En sådan uppfattning har af den
rykt-baraste bland görtziska försvarsuppsatserne blifvit
be-skrifven på följande sätt: konungen befann sig i en
ständig öfverspänning af egensinne, stundom med drag
af förtviflan. Han lefde, tänkte och talade ej om
något annat än om krig och om hämnd på sina
fiender, hvilkas undergång han hoppades upplefoa. Sjelf
berättade Görtz, hur Karl var missnöjd med
svenskarna, som ville icke blott undandraga sig utförandet af
’) Riksark. Handl. rör. Görtz. Von der Nath till Görtz
d. 6 Dec. (n. st.?) 1748.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
