Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visa x) blef han i stället, som nämndt är, af de
förbittrade svenskarna halshuggen. Men knappt var detta
gjordt, förr än man af arfvingar och utredningsmän
fordrade räkenskaper öfver nämnde medel och qvarstad
pa sterbhnsets egendom. Med sådana anspråk vände
sig staten till Conradi, som åtagit sig att verkställa
den afrättades yttersta vilja; till öfverståthållareu, som
tagit hand om hans till Stockholm raedbafda egendom;
— till magistraten i Hamburg, der han egde ett stort
hus; — till magistraten i Amsterdam, hvarest uågra
hans koffertar voro nedsatta o. s. v. Man ropade
också högt om nödvändigheten af att få veta, hvart
betalningen, i2 eller 13 tunnor guld, tagit vägen för
de många varor, som Görtz till holsteiuaren Creutz
ntskeppat.2) Slutligen blefvo görtziska arfvingarna
verkligen stämda. Men alla anspråk bemöttes
vanligtvis med de redan omtalade invändningarna; nämligen,
att Sverge 1719 ej tillät Görtz. den ende
ansvars-skyldige, att redovisa; och att konungen, den ende till
ansvarsfordran berättigade, hade ifrågavarande
förvaltning till största delen godkänt. Af dessa och andra
skäl visade ock främmande styrelser föga lust att
främja Sverges fordringar, och mycket och långvarigt
trassel uppstod om begärd och stundom beviljad,
stnn-dom förvägrad qvarstad o. s. v. 3) Slutligen tyckes
det å ena sidan, som staten år 1735 uppgifvit hoppet
om redovisning för de utskeppade varorna; men å den
andra, som skulle Görtz vid anställd sluträkning
befunnits skyldig Kronan 1,576.046 riksdaler holländsk
kurant. Dessa ämnen tarfva dock närmare
skärskåd-ning, och det från ömse sidor.
*) Månne detta anbud var annat än ett försök att vinna tid?
Männe det var ens för Görtz någon möjlighet att utreda
alla dess» förhållanden? Vi tvifla, och hänvisa till hvad
von der Natli yttrade om ogörligheten af en sådan
redogörelse. Se 28. 444, 4 42.
2) Se s». 455.
3) Rådsprot. 1749—4725.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
