Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danskarna och med konung Eriks fullmägtige hölls nu
det ena mötet efter det andra, dels om Unionens
förnyande, dels om konung Eriks återkomst. Ehuru Erik ofta
bröt sina löften vid dessa möten ocb uppförde sig
oförståndigt ocb illa, så ville dock Krister Nilsson hafva honom
in uti landet igen för att derigenom nedsätta Karls
anseende. Karl ville åter hafva Erik afsatt för att sjelf
blifva konung. Så sökte båda sin egen fördel, men
ingen landets. Utvärtes antogo de dock sken af den
innersta vänskap; drotset, som var gammal, kallade Karl för
sin son; Karl kallade honom fader tillbaka, och låtsade
med vördnad höra på hans faderliga råd, ehuru Karl visste,
att de voro falska. Så rådde han, då Wermlänningar och
Dalkarlar hade gjort uppror mot marsken, att dagtinga
med dem ock ej resa sjelf dit, ty de skulle aldrig mer
lida Karl. Detta gjorde Krister för att stärka upproret,
som han sjelf hemligt understödde, ämnade sålunda få
Dalarna ocb Westerås till förläning åt sig och sin son. Men
marsken sände hastigt sin böfvitsman, Arvid Svan, med
120 svenner till Wermland, der denne i Jössehärad
nedhögg uti en strid en stor mängd af bönderna, hvarefter
den landsorten återvände till ordning. Dalkarlarna åter
stämde Karl till mötes mot sig och rikets råd i Enköping.
Drotset varnade sin käre son beständigt för alt gå ut till
bönderna; men Karl Knutsson gick ändå modigt till deras
samling, och då hade ingen af dem något klagomål öfver
Karl och hans tjenare att framföra, utan erkände sitt brott,
lofvande böter derföre och lydnad i framtiden.
En gång hade Karl lemnat åt Krister sitt insegel att
sätta under några utländska bref. Krister förseglade
dermed ett bref, att han skulle få Helsingeland uti förläning,
och skedde detta marsken ovetande. Han förband sig ock
med flere biskopar och rådsherrar att skilja Karl från
regeringen; men denne hade så stort anseende, att det
misslyckades, ocb Karl i dess ställe blef vald till
riksföreståndare, Krister Nilsson till stor förtret, hvilken nu måste
hylla honom såsom sin Öfverherre. Han företog sig derföre
äter beroliga slämplingar att hjelpa konung Erik in i riket;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
