- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 31. Fredriks regering. H. 1. Tiden från 1720 till 1734 /
83

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den hårdt tilldragna knuten. Vintern, våren och
sommaren 1724 förflöto under fram och tillbaka
svigtan-de beslut. Fredrik ville alldeles icke mot fadrens
önskningar underskrifva befallningen om Diemers
bortskickande ]). I stället blef inom hofpartiet
föreslaget, att konungen borde mot ständernas
tilltagsenhet begära hjelp ena gången af Ryssland, andra
gången af landtgrefven, hvilken för sådant ändamål skulle
inbjudas till Sverge; tredje gången, att Diemer skulle
stanna qvar i egenskap af landtgrefvens sändebud,
men endast hos Fredriks och Ulrika Eleonoras
personer 2). Jag har, skref drottningen, till sin
svärfader; jag har aldrig under värt tioåriga äktenskap
sett hans majestät, min kungliga gemål, sä bekymrad.

Annu var dock gamla landtgrefven obeveklig.
Med sin vana vid envälde beklagade han, att sonen
af för mycken varsamhet, godhet eller godtrogenhet lät
ständerna förmå sig att gä ifrån de faderliga råden;
en annan gång, alt konungen lät illasinnade personer
locka sig till skadliga steg. Landtgrefven bad ock
Ulrika Eleonora alt ä ena sidan söka tillbakadrifva
beslutet mot Diemer; samt å den andra att stödja och
styrka konungen, sä, att denne icke måtte rätta sig efter
sådana rådets föreställningar, som minskade den
konungsliga myndigheten. Landtgrefven förklarade ock,
att Diemer alldeles icke finge afresa, innan Sverge
betalat Karl den tolftes beinälde skuld; ja, han
befallde Diemer att tills vidare stanna i Stockholm.
man mätte der göra med honom hvad man ville 3).

Trötta vid dröjsmålet och harmsna öfver
motståndet, ämnade rådsherrarna hösten 1724 genom
ceremonimästaren formligen tillsäga Diemer, att, så
framt ej denne med det första lemnade landet, skulle
han ej längre erkännas som bemvndigadt sändebud

1) Franska min. br. p. 19 Juli 1724.

2) Österr. min. br. Maj —Sept. 1724.

3) Öslerr. min. br. d. 20 Nov. 1724.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/31/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free