Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Man hade ock tift förslagets genomdrifvande passat
på en gynnande tidepunkt; nämligen, de allra sista
dagarna af riksmötet, och de andra ståndens dels
frånvaro dels tillfälliga inbördes misshällighet. Ty
bondeståndets medlemmar hade till stor del rest hem,
och presterna sökte egna privilegier och troddes der*
fore icke motsätta sig adelns; och borgareståndet var
förtörnadt mot presterna, emedan dessa talat för de
så kallade frimästarne och mot det af borgrarna
hyllade skråväsendet. Men vid första underrättelse
om-besagda adliga privilegier och om deras innehåll och
stadfästande, försonade sig prester och borgare med
hvarandra och inlemnade till regeringen en
gemensam insaga mot hela åtgerden; — dock både för sent
och, till deras stora harm, förgäfves. Drottningens
åtgerd härutinnan var ock på sätt och vis olaglig.
Hon hade nämligen besvurit regeringsformen, och
denna innehöll, att regenten icke skulle tränga någon
ny tag på ständerna emot deras ja och samtycke.
Sådana adelsprivilegier kunde dock ganska väl
betraktas som en både ny, Tigtig och för medstånden
tryckande lag; och likväl blefvo de af drottningen
stadfästade utan att berörde medstånd någon gång
hördes.
Vid riksdagen 1720 bragtes saken naturligtvis
åter å bana och äfven denna gång förnämligast genom
borgareståndet, hvilket inlemnade en formlig
insaga mot 1719 års adelsprivilegier. (Jr denna
uppsats införa vi åtskilliga punkter, dels som fyllnad i
den nyss lemnade beskrifningen om samma
privilegier, dels som ytterligare prof på adelns anspråk och
på ofrälsemännens sinnesstämning och skäl. Det hette:
adeln vill på sina gods hafva andlig och verldslig
domsrätt enligt privilegierna af 1569; men konung
Karl den elfte har desamma afskaffat, och
borgareståndet anser bäst, att de förblifva afskaffade. — Adeln vill
vid befordringar hafva framför de andra stånden etl
företräde, hvilket beviljadt, skulle antyda ett slags fot*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
