Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154.
mellan landshöfdingarna och krigsbefälet. Karl den
tolfte hade 1711 gjort de sednare oberoende af de
förra, ja nära nog tiU dessas förmän, hvilket i hög
grad ökade krigarens sjelfsvåld och öfvermod
Redan 1719 lät frihetstidens regering afskaffa denna
nyhet och sökte sedermera genom flere förordningar
åter införa Karl den elftes stränga lagskipning. —
Knekte-kontrakterna, hvilka man till kännedom och
skydd för allmogen velat men icke fått genom
trycket allmängöra, blefvo nu på sådant sätt lemnade i
folkets händer, så att rust- och rotehållare fingo
underrättelse, *om hvad krigaren hade eller icke hade
rätt att fordra. Under fredens lugn, under frihetens
utbildning och under jemnare tillsyn uppifrån blef
förhållandet mycket förbättradt. År 1739 omtalades
svenska soldaten återigen såsom dygdig, trogen,
lydig, outtröttlig och sitt befäl tillgifven; men ock
såsom långsam och osnygg och, i likhet med
officerarna, genom det långa fredslugnet van vid för
mycken maklighet 2).
Vi beskrefvo nyss, huru de många efter sommaren
1708 lidna nederlagen hade i någon mån och för
tillfället minskat krigsifvern och sjelffortroendet. Men
det gick på vanligt sätt. Ju längre freden varade,
desto mer begynte man glömma eller med flit
undangömma minnet af nyss uppräknade motgångar,
likasom de aldrig funnits till, och att i stället framhålla
endast segrarna, Stenbocks vid Helsingborg och
Gadebusch samt Karls under de första lysande krigsåren.
Frampå 1730-talet började det i många kretsar blifva
en vana att med höga och braskande ordalag och
med åberopande af fordna segrar tala om
svenskarnas oemotståndliga tapperhet och om deras både lust
och förmåga att besegra hvarje fiende, och i synner-
’) 2G. 123.
a) Dresden Geheim. Arch. Staatsrechtl. stat. Aufsatz tiber
das Reich Schweden 1739.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
