Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265.
hyste likasom Horn fredliga tänkesätt. Sedan det mer
än hundrade-å riga vänskapsförbundet mellan Sverge
och Holstein år 1719 blifvit upplöst hade ock en
bland de vigtigaste anledningarna till Danmarks
misstroende och missnöje blifvit undanröjd. Sedan
dessutom Sverges hotande öfvervigt likaledes försvunnit,
hade ock de fordna anledningarna till Danmarks
afund och farhågor försvunnit. Till följe af djupt
rotade åsigter och vanor, fortlefde väl ännu någon tid
bortåt det gamla, det månghundra-åriga och
ömsesidiga folkhatet; Danmarks mot grannen i nordost,
hvilken borttagit Blekinge, Skåne, Halland,
Bohuslän, m. m. — och Sverges mot grannen i sydvest,
hvilken under unionstiden förtryckt, under
1500-talet ofta och under 1600-talet sökt skada Sverge.
Dessa känslor fortforo, som sagdt är, ännu någon tid,
så att folkmassorna å ömse sidor sällan kunde utan
bitterhet tala om hvarandra. Hos mer kunniga och
skarpsynta personer begynte dock visa sig förebud
till en annan uppfattning. Rysslands brådväxande
magt injagade nämligen farhågor, icke blott hos Sverge,
utan ock hos Danmark, hvars innevånare dessutom
med harm erinrade sig tsarens beteende 1716 M.
Statsmännens handlingssätt visar ock spår af en
sådan förändring. Målet för dåvarande danska regerings
önskningar blef nämligen, att Sverge skulle, hvarken
genom ett lyckligt krig återvinna sitt hotande
öfvervälde; — ej heller genom att olyckligt blifva än mera
försvagadt; möjligtvis ända derhän, att ej längre kunna
tjena till dam mot svallvågorna från öster. Af dessa
dubbla skäl sökte Danmark hindra utbrottet af ett
krig mellan Sverge och Ryssland. Man skönjer till
och med några tecken af en blifvande skandinavism;
ty i synnerhet omkring 1731 började statsmännerna 2)
tala om nyttan och nödvändigheten for Sverge och
’) 3». 30—66.
’) Danska min. br. Sr 1781.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
