- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
66

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förbund betala 4$ tunnor guld, ulgörande återstoden
af det holländska lån, Karl den tolfte hade mot pant
af tullen i Riga fått mottaga; — slutligen ock, att, i
händelse af krig mot Ryssland, skulle Sverge komma
att sakna den nästan oumbärliga tillförsel af säd
och af skeppsvirke, som hittills från
östanhafs-län-derna erhållits. Hufvudskälet på denna sida var, att
förbundet med Frankrike kunde nu som förut
inleda Sverge i medel-europeiska krig; men att fortsatt
vänskap med England ocli Ryssland skulle betrygga
freden.

Sådana voro skälen å ömse sidor. Inom rådet
talade Gyllenborg. Cronhielm, De la Gardie och Jakob
Cronstedt för franska förbundet; men konungen, Horn
och deras vänner mot detsamma, eller rättare sagdt.
mot dess i förstone höga anspråk. Dessa voro näml.
mycket närgångna och sökte på sätt och vis inskränka
Sverges sjellbestämmelse-rätt iafseendepå utrikes
förbund. Men häremot uppstodo högljudda insagor icke
blott af hornska, utan ock af många inom andra partiet.
Svcrge, sade man, bör alldeles icke för
underhållspennin-gar sälja sin frihet. Till följe af den häftiga motviljan
måste Frankrike nedpruta sina anspråk och i de
föreslagna villkoren slutligen lemna Sverge så stor
frihet, att hornska partiet ej mer hade gilltiga skäl
till motstånd. Förbundet blef alltså ingånget, och
uppsatsen derom skickad till Paris för att stadfästas.
Den blef ock af konung Ludvig och af dess minister
underskrifven, men aldrig lörseglad, aldrig utlemnad;
detta af nedanstående orsak.

Till följe af de ordalag, Horn låtit i förbundet
inrycka, kunde detsamma icke åt Frankrike medföra
några betydligare fördelar. Nu mera hoppades ock
sistnämnde land på snar fred med Österrike, hvarefter
det icke var till samma grad som förut angeläget om
ett svenskt anfall mot Ryssland; och den
hushålls-aktige Fleury ville måhända inspara de stora
utlof-vade underhållspenningarna. Några trodde, detta vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free