- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
89

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gardie; — dels genom sin nära kunskap om
hattpartiets fordna förbindelser med Ryssland; — dels genom
Frankrikes mutor, som han kunde efter behag
utdela;— dels genom Frankrikes magt, som han kunde
efter behof åberopa. Inflytandet minskades dock i
någon mån genom en stelhet och tillika en häftighet,
som stötte tillbaka många, både höga och låga, och
föranledde den omtalade brytningen med konung
Fredrik. Mössornas ovilja mot hans person öfvergick
slutligen till våldsamheter. En höstnatt 1737, när
han vid »vanlig, ovanlig tid» gick hem från en sin
förtrogna vän bland rådsherrarna, skall han hafva på
gatan blifvit af förklädda personer öfverfallen,
genom-pryglad och h^tad med dylik behandling omigen ’).
Ungefär vid samma tid blef han ändtligen af
franska regeringen återkallad. Han lemnade då åt sina
vänner en skrift, som sedermera blef mycket
bekant under namn af Gastejas testamente. Den var
uppsatt med tillhjelp af några hattpartiets ledare, och
innehöll först en från deras synpunkt uppfattad
berättelse om underhandlingarna rörande de sista
franska och rysska förbunden; och sedermera en
anvisning om det sätt, hvarpå under nästa riksdag
Hattarna borde angripa sina motståndare, till och med de
skäl, de ord, som borde begagnas både vid
anklagelsen och vid vederläggandet af de motskäl, man
förutsåg, att hornska partiet skulle anföra. Ï stället för
Casteja kom som franskt sändebud till Stockholm en
grefve S:t Severin, en statsman, lika slug och
förslagen som den förre; men mera lugn, sansad och
forsigtig och således för Mössorna mera farlig. Han
visade personlig aktning för Horn och låtsade ogilla
Hattarnas hetsigheter; men gaf dem hemligen både
understöd och uppeggande råd, alltsammans med
följder, som fortsättningen af denna berättelse
kommer att framlägga.

) Danska min. br. d. 9 Dec. 1737.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free