- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
129

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hoppades och ofta lyckades genom dem öfverrösta
hornska partiet. Om således äfven borgarne kunde
vinnas, skulle två stånd stanna mot två, och
afgörandet komma att i viss mån bero på det af Hattarna
beherrskade Hemliga Utskottet.

Men under vanliga förhållanden äro alla idkare af
handel, fabriker och borgerlig näring benägna för fred.
Det var således ingen lätt uppgift att vinna
borgareståndet för ett parti, som ropade på krig, och på ett
stort, kanske långvarigt krig. Vi skola berätta, huru
Hattarnas ledare dervid gingo tillväga.

Tillförene är omtaladt[1], huru Gyllenborg redan
förut hade genom sin enskilda handelsklubb sökt och
lyckats vinna anhängare bland Stockholms
borgerskap; likaså, huru alltsedan 1727 och i synnerhet
sedan 1731 och 1734 han och Höpken hade genom
undantagsfriheter och statsanslag sökt gynna några
handelskompanier och manufaktur-egare; samt huru
Mössorna till en viss grad motarbetade dylika utgifter,
och ville i stället uppmuntra landets naturliga näringar
och i synnerhet jordbruket. På dessa förhållanden
och på lockmedlen af fortfarande understöd och
statsanslag grundade hattpartiet sin förhoppning att vid
nu varande riksdag erhålla hjelp af nämnde
skyddlingar och derigenom öfvervigt inom borgareståndet.

Men planen mötte flere hinder. Som nämndt är,
hade Hattarna genom beviljade fördelar sökt vinna
både handelns och manufakturernas målsmän. Men
just mellan begge dessa näringsklasser uppstod en
hotande oenighet, den vanliga, den naturliga.
Handelsmännen fordrade nedsatta tullafgifter och ville
förse landet med främmande varor.
Manufakturmännen deremot fordrade höga skyddstullar, och ville
att svenskarna skulle så mycket möjligt begagna blott
inländska tillverkningar. Tvisten blef häftig. För
tillfället sökte Hattarna nedtysta den genom att å


[1] Sid. 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:06:29 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/34/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free