Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påstå, att Buddenbrock till följe af egen krigslystnad
och partiets föreskrifter, har i sina bref till regeringen
i Stockholm förtegat många bland de brister och
svårigheter, som förefunnos; andra åter hafva, och
som det tyckes, med mera skäl frikaliat honom från
denna beskyllning.
Under hösten 1740 alledo efter hvarandra kejsar
Karl den sjette af Österrike och kejsarinnan Anna
af Ryssland. Båd;; dödsfallen blefvo, genom deraf
föranledda strider om pragmatiska sanktionen och om
rysska tronföljden, af stort inflytande äfven på
Sverges öden, såsom följande kapitel komma att
ådagalägga.
ÅTTONDE KAPITLET.
FÖRBEREDELSER TILL RIKSDAGEN 1740 OCH 1741.
BESLUT OM RIKSDAGENS SAMMANKALLANDE.
Redan i Juli 1739, det vill säga blott tre
månader efter förra riksdagens slut, började Karl Sparre
tala om ständernas hopkallande omigen ; ett förslag,
som stod i sammanhang med den då tiliämnade
tropp-sändningen till Finnland, måhända ock med någon
plan om understöd åt det dolghorukiska upproret.
Flere gånger under sommaren och hösten återkom
han med samma förslag; men utan synnerligt
medhåll; ty, sade man, del var för nära på förra
riksdagen; sländerna, kunde tröttna, Frankrike
dessutom afskrämtnas från närmare förbund, och rysska
regeringen retas till påskyndadt anfall, m. rn. OcksS
voro väl de flesta rådsherrarna okunniga om den
doig-horukiska upprors-planen och kände således ej heller
något dylikt Gyllenborgs och Sparres möjligtvis
före-varande skäl till både troppsändning och riksdag; utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
