Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J)e flesta anklagelser, som emot honom framlades, voro
grundade icke pä några hans gerningar, utan på
dylika hans utlåtelser. En punkt gick honom dock
närmare på lifvet. Han var tjensteman i kansliet
och således lagligen förhuden allt umgänge med
främmande sändebud, och likväl kunde icke förnekas, att
han varit hos rysska legations-sekreteraren. Han
påstod väl, att besöken afsett blott några hans enskilda
fordringar af rysska undersåtare; men det var troligt
och af alla trodt, att politiska öfverläggningar utgjort
förnämsta samtalsämnet. Då han likväl omöjligen
kunde förmås att sådant frivilligt erkänna, beslöt
regeringen använda tvångsmedel. I Stockholm fanns
ett underjordiskt fängelse, hvarest man plägat med
hvarjehanda pinoredskap tvinga tjufvar och andra
miss-dådare till bekännelse, hvarföre stället kallades
Tjuf-krillaren, vanligtvis dock Hvita Hästen. Plågorna voro
så svåra, att sällan kunde någon der uthärda mer än
24 timmar l). Mathesius uthärdade 48, utan att den
fordrade bekännelsen kunde framtvingas. På hvad
man visste, dömdes han dock till en månads vatten
och bröd med derpå följande afbön och
landsförvisning. Ständerna gjorde det tillägg, att
landsförvisningen skulle föregås af fängsligt förvar, så länge,
hette det, som närvarande konjunkturer påstode. Ar
1743 blef han dock af samma skäl som Gyllenstierna
befriad.
Mot ingen voro Hattarna så förbittrade som mot
Arckenholtz till följd, dels af minnena från riksdagen
1738, dels af farhågor för hans duglighet och
anseende hos bönderna, hvilka 1740 önskade honom
till sitt ombud i Kiksens Ständers Kontor; dels af
harm öfver hans fortfarande verksamhet i Mössornas
tjenst. Han hade nämligen på ungefär samma sätt
’) Uppsala. Stieinelaska saml. En uppsats, som säger, att
Hvita Hästen var ett osnyggt hvalf, 4 alnar långt och 3
alnar högt, men icke beläget under jorden, ej heller så
plågsamt som andra pinorum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
