- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 35. Fredriks regering. H. 5. Hattpartiets styrelse 1739-1743 och Finska kriget /
229

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

boskap, som de tagit från landtfolket, och man
strafiäde strängt de krigare,# som ertappades med
plundring eller stold. I Abo fördes öfverbefälet
af general Keith, och det med så mycken ordning
och rättvisa, att hans namn lefde der i tacksamt
minne, i Österbotten, hvarest år 1714 rysska
generalen Tzekin huserade med den omenskligaste
grymhet 1), stod nu en general-major Kindermann, hvilken
för att kunna med så mycket mer rättvisa styra
landet öfvcriemnade en del af förvaltningen åt
innevånarna sjelfva. För den stränga krigstukt, hvarmed
han skyddade folket mot de rysska husarernas
öfver-våld, fick han af dessa sednare tillnamnet :
»österbott-ningarnas Gud». Finnland ålades väl att underhålla
der förlaggda rysska troppar, en börda, som var tung
nog; men å andra sidan skänkte Elisabet åt de
fattigare orterna mjöl till föda och spannemål till utsäde.
Det sågs tydligen, att Ryssland ämnade genom
ordning och välgeiningar befästa sitt välde öfver den så
oförmodadt gjorda landvinningen. Också lät under
hösten J742 den betydligaste delen af Finnlands
innevånare bland andra ock desß krigare förmå sig att genom
formlig trohetsed erkänna Rysslands kejsarinna som
sin öfverhet. Många äfven blanddeFinnlandsinnevånare,
som flyktat undan till Sverge, vände hösten 1742
tillbaka till sina hemvist, sedan de nämligen erhållit
underrättelse om den ordning, som der af rysska
ämbetsmännen upprättshölls. Det syntes för dem och för de
flesta föga troligt, att landet skulle någonsin blifva
med Sverge återförenadt. Snarare och lättare, än
någon kunnat förmoda, tycktes således gå i fullbordan
danska sändebudets år 1739 yttrade ord: 2) svenskarna
vilja nödvändigt hafva krig emot Ryssland för att fä
återtaga sina förlorade Östanhafsländer ; men kriget
torde slutas sä, att de förlora äfven Finnland. 3)

M 25. 138.

2) 34 95.

3) Rådsprot. Nov. 1742. Uppsala Ak. Bibliotek. Sv.

Sami. Vol 6. Nolckeus berättelse och bref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/35/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free