Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prest, officer, ämbetsman eller näringsidkare, blott en
tullnär, en bokhållare, en regements-qvarter-mästare
o. s. v. nämnas. I brist på infödda ledare, hade ock
några dalkarlar föreslagit dansken Griiner; men denne
fick ej sitt hofs tillåtelse att mottaga anbudet. Han
och Berkentin hade redan förut med sin regering
breyexlat om behofvet af en anförare, dock utan att
kunna föreslå någon dertill passande person. Man
tänkte på generalerna Bielke, Düring och Spens,
hvilka alla tre voro missnöjda med Hattarna; men
Griiner trodde icke, att någon bland dem skulle åtaga
sig ett slikt befäl, ej heller, att bönderna, ehuru i
hemligt förstånd med major Wrangel, skulle ställa
sig under någon adelsman, hvilken som häldst.
Of-verbelälet föll således i händerna på ofta nämnde
Schedin, och underbefälet lemnades åt de anförare,
som Wrangel föreslagit eller hvarje socken åt sig
utvalt, mest underofficerare, bland hvilka dock llere
sökte undandraga sig och kunde blott med våld
förmås att medfölja tåget.
Emedlertid var nu Schedin högste befälhafvare,
och morgonen den 9 Juni uppställdes på torget
skarorna socknevis, och landshöfdingen, ehuru lidande af
fotgikt, blef jemnte en hop ämbetsmän och borgare
trugad att deltaga i öfverläggningen. Denna öppnades
med gemensam bön, hvarefter man framlade en
uppsats, genom hvilken -de samlade skarorna fordrade,
att danska prinsen skulle utväljas, och under hvilken
de nu uppmanade landshöfdingen och ölriga
ståndspersoner att teckna sina namn. Dessa vägrade, och
landshöfdingen föreställde, huru angelägen freden vore
för rikets innevånare i allmänhet och ej minst för
dalkarlarna sjelfva; och huru en hvar, som önskade
den, borde också underkasta sig alla dertill
erforderliga villkor. Vid dessa ord lyfte Per Andersson
muskötten och förklarade med hög röst, att en
skamlig fred skulle af bönderna aldrig mottagas, i
hvilket tillkännagivande skarorna instämde under vilda
c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
