- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 36. Fredriks regering. H. 6. Efterräkning med Hattarna, Dalkarls-upproret, tronföljare-valet och dyningarna efter stormen /
216

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den andra orsaken till krigsförklaringens
möj-Jighet låg i sjelfva statsförfattningens brister, hvilka
under dessa pröfvande skakningar började visa sig och
sina följder. Vi hafva i det föregående anmärkt flere
sådana, t. ex. konunga-magtens svaghet, riddarhusets
ändamåls-vidriga sammansättning, Hemliga Utskottets
vådliga rättigheter och skadliga hemlighets-krämeri
saknaden af tryckfrihet, och tillika den
omständigheten, att bondeståndets lagliga magt, ungefär en
fjerdedel af hela representationens, icke uppbars af
motsvarande kunskaper och förmåga2). Hvad för
tillfället vållade största olyckan, var dock saknaden
af en samhällskraft, så oberoende och stark, att den
mägtade hejda de vindkast af orättvisa eller
obetänksamhet, hvilka ej sällan hänföra allmänna
tänkesättet 3). Sverges dåvarande konunga-magt vf>r icke för
sådant ändamål tillräckligen befästad; och dess
dåvarande innehafvare använde ej heller det inflytande,
han kunnat ega, utan sålde sin öfvertygelse för att få
behålla sin frilla eller få grefvevärdighet åt sina
frille-söner. Ej heller förefanns någon tillräckligt stark
aristokrati. De stora högadliga godsegarne, — om
de ock till följe af högre politisk bildning förutsågo
krigets olyckor, och till följe af både enskild och
fosterländsk egennytta, ville alböja dess hotande bördor
och förluster, — egde likväl ingen dertill erforderlig
magt; ty efter klass-omröstningens afskafTande 1719
blefvo de på riddarhuset lätt öfverväldigade af den
stora skara adelsmän, som hade vid ett krig föga att
förlora, men som, drifna af okunnighetens öfvermod
eller af fattigdomens längtan efter sold och befordran,
ställde sig i lagercrantzska fritroppens leder. — I
fråga om krig och utgifter är bondeståndet vanligtvis
en starkt återhållande magt, hvilken icke gerna låter

’) 33. 46, 50. 34. 215.

3) 33. 28, 29, 45, 239, 240.
») 33. 27-29.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/36/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free