Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan plats fordrades. I allmänhet kan sägas, att efter
1739 bestod Möss-partiet en tid bortåt af en stor
öfver hela riket utspridd skara medborgare, hvilkas
både rättskänsla och fosterlandskärlek högligen
ogillade Hatt-partiets uppförande; men hvilka
samman-höllos mer af denna gemensamma känsla, än af
någon gemensam ledare eller plan, och som derföre
knappt kunde kallas ett parti i ordets egentligaste
betydelse *). Genom brist på ledning, tilltagsenhet
och plan, blef ock denna skara gång efter annan,
besegrad af det i antal underlägsna, men genom
djerfhet, sammanhållning och verksamhet öfverlägsna
motpartiet a).
ORSAKERNA TILL KRIGETS OLYCKLIGA UTGÅNG.
Under och genom Karl den tolftes regering hade
Hyssland fått uppväxa till så afgörande
öfverlägsen-het, att Sverge utan högst ovanliga till och med
utomordentligt gynnsamma omständigheter omöjligen
kunde vinna så stora fördelar, som ens de minsta
bland dem, med hvilka Hatt-partiets statsmän, talare
och skalder hade smickrat sig sjelfva och sina lands-
’) Den liga, som åren 1746 och 1747 kämpade mot
Hattarna, bestod viil hufvudsakligen af personer, hörande till
Mösspartiets underbefäl och manskap; men den kämpade mindre för
Mössornas än för rysska hofvets planer, och under ledning, icke
af svenska herrar, utan af det rysska sändebudet. Mösspartiets
egentliga och förnämsta lnifvudmän ville nämligen icke deltaga i
då förehafda stämplingar.
’) Ilvad vi här och annorstädes yttrat om Möss- och
Hattpartiernas beskaffenhet, gäller endast förhållandet intill 1751, icke
för den ännu föga kända tiden 1751 —1772, och vi fästa
uttryckligen läsarens uppmärksamhet härå. — Också torde nya källor
(iran säger t. ex. att i fersiska arkivet finnes en af Fr. Ax Fersen
skrifven utförlig teckning af liden 1719—1790) komma att lemna
till historien om hela detta tidehvarf många nya bidrag och
vigtiga rättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
