Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af bröderna BestuschefT med vänner, och i Sverge af
Hattarna och af det unga hofvet, hvilka hegge
sednare ville häldre sluta sig till Preussen. Men af
kärlek till såväl holstein-gottorpska huset som till sitt
<5get verk, Adolf Fredriks tronföljd, yrkade Elisabet
på förbundets afslutande, och i Sverge fördes samma
språk af Mössorna med Akerhielm och Lagerberg i
spetsen, hvilka erinrade om rikets behof af tryggad
fred och om ständernas och hela folkets dermed
Öfverensstämmande önskningar. Slutligen måste alltså
regeringen gripa sig an dermed, och till Petersburg
sändes som vanligt Cedercreutz. Denne lyckades
ock att d. 25 Juni 1745 afsluta ett inbördes
skvdds-förbund, enligt hvilket man skulle till hvarandras
understöd lemna, Sverge 10- och Ryssland 16,000
krigare, samt Sverge 8 och Ryssland 12 krigsskepp.
Också under denna beskickning iick Cedercreutz
mottaga stora ynnestbevis i ordensprydnader och gåfvor,
och vid afskedet höll han ett tal, fullt af tacksamhet,
värma och beundran; allt med den påföljd, att man
i st. f. riksrådet började kalla honom ryssk-rådet
Cedercreutz, Vid samma tid yttrade Elisabet
välvilliga tänkesätt mot svenskarna i allmänhet, och
serskilda mot Rysslands fordna vedersakare,
Gyllenborg och Tessin. Allt tycktes sålunda vara fredligt
och godt.
Men i verkligheten var det långt ifrån godt.
Hvad som redan tidigt väckte Elisabets missnöje, var
det unga hofvets anslutning till Rysslands gamla
fiender, Hattarna, och lutning till Rysslands nya fiende,
Preussen. Förhållandet till sistnämnde magt och
frågan om förbund med densamma blef vid denna tid
af så stort inflytande på Sverges öden, att vi för
ämnets närmare kännedom och klarare uppfattning
meddela nedanstående korta redogörelse.
Redan är omtaladt1), hvaruti den s. k.
pragmatiska sanktionen bestod, och huru den blef under
’) 31. 135.
Fryxells Ber. XXXVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
