Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som det goda myntet och fasthålla kursen på en
lör alltid bestämd punkt. Förstnämnde utväg
yrkades af Cronstedt, af Posse, af Wrangel, af den då
ännu lefvande Sven Lagerberg1) och i synnerhet
af Akerhielm2); men den sednare af rådets flertal;
och man frestas att som skäl för dettas yrkande
misstänka, åtminstone hos en och annan, den
beräkningen att så länge möjligt dölja det klandervärda i
partiets bankhushållning och det olyckliga i dess följder.
1 strid mot Akerhielm och hans vänner beslöt man
fördenskull att undvika allt, som liknade en öppen bankrutt
och att i stället förbjuda utvexlandet af större
summor klingande mynt ur banken, men att deremot
ut-gifva massor af sedelmynt i synnerhet på smärre
summor, också för att derigenom och genom
utförselförbud ersätta det kopparskiljemynt, man åren förut
hade oförsigtigt nog låtit ur landet föras. I
kungörelsen härom förklarade styrelsen, att banko-verket
vore i bättre och förmögnare tillstånd än någonsin.
Genom denna uppgift3) ville man rättfärdiga åtgerden
samt döija sin misshushållning och dess följder.
I sig sjelf gällde också tvisten två olika
grundsatser, hvilka begge hade och hafva både vigtiga
och ansedda försvarare. Men den ena skulle nu,
0 o
och för att skydda Hattarna och komma at
Akerhielm, förklaras vara högst förderflig, t. o. m.
förrädisk; och man utmålade med mörka färger, huru
nämnde herre förnekat regeringens magt att besluta
öfver banken och tillika velat röja bankens hemlig-
1 ) Enligt Gehebes bref den 20—31 Okt. 1747, befintligt i
Kassels geheime-arkiv, också af Tessin och Rosen.
2) Denna åsigt blef redan då gillad af flere banko-utskottets
ledamöter, och sedermera likaledes af riksdagen 1765; och i våra
dagar hafva Schwerin och, som det tyckes, äfven Skogman ansett
den för riket nyttigare än den, som följdes.
3) Eör att komma till denna uppgift, tyckes man hafva som
säkra tillgångar beräknat bankens alla, ehuru ofta osäkra
fordringar. Jfr s. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
