- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 37. Fredriks regering. H. 7. Tiden från 1743 till 1751 /
168

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

häldst han doch städse påstått, att allt, hvad
ständerna på riksdag beslutat, bör stå fast. Utförligast
var öfverhofpredikanten Troilius. Det är, påstod denne
talare, det är orätt att på sätt, nu sher, angripa
en herre af så högt vett, så mogen insigt, så
lång-lig erfarenhet, så bepröfvad upprigtighet ocli så
redligt nit som friherre Akerhielm. Ett sådant
angrepp skall icke främja, utan störa enigheten. Både
de, som försvarat och de, som förkastat princip
alats-läran, kunna mena ärligt; och emedan denna åsigt
då ännu icke blifvit utdömd, var friherre
Aker-hielms framställande dcraf ursäktligt, Efter att
hafva genomgått de vanliga skälen, slutade Troilius
med dessa ord: jag har talat länge; men Gud vet,
att det skett af välmenande hjerta. Om jag
deri-genom kunnat förekomma några eftertänkliga steg
mot hans excellens, riksrådet friherre Akerhielm,
och tillika förekomma den oenighet och den
förbittring, som genom den tillämnade rättegången kunnat
föranledas, så vare Gud der före ärad! Mot dessa
försonande åsigter talade Boberg, Browallius, Cojet,
Henning Gyllenborg, Palmstierna och Plomgren m. II. och
deras förnämsta skäl bestodo deri, att principalats-läran
var högst förderflig; att mellan Akerhielm och Springer
någon öfverensstämmelse, kanske öfverenskommelse, egt
rum, och att lagen måste hafva sin gång, o. s. v. När
slutligen enligt Palmstiernas förslag man som
proposition framställde den frågan: skall riksrådet Akerhielm
för sina yttranden om principalatet tilltalas? då
svarade borgare och adel Ja! och presterna likaledes,
dock efter mycken tvekan. Detta den 6 Juli 1747.

Dagen derpå framställdes frågan, huruvida
rättegången mot Akerhielm skulle anställas inför hofrätten,
eller inför Hemliga Utskottet, eller inför någon
ständernas kommissjon ? Men många utskottets
medlemmar, och i synnerhet presterna, hade vid närmare
besinnande blifvit med gårdagens beslut så missnöjda,
att de nu sökte kasta detsamma öfverända. Uppslaget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/37/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free