Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämplingar efter ökad konungamagt1). Som skäl
för det nu 1748 ifrågavarande penningelånet ämnade
man föregifva, att medlen skulle användas till
förbättrande af Stralsunds fästningsverk ocli hamn. Vi
lemna både skälet och hela berättelsen i sitt värde2) ;
men anmärka, att förberedelserna till statslivälfnin—
gen fortgingo oafbrutet.
De mötte dock hvarjehanda hinder äfven bland
allmogen, i synnerhet utefter vestra gränsen, hvarest
benägenheten för en dansk kronprins och en
nordisk union lörtlefde och nu genom tyngden af de
nya skatterna och rustningarna åter väcktes till lif.
Oron yppade sig likväl denna gång mindre i
Dalarna än på Dalsland samt i Westergötland och
Wermland, i synnerhet i Nordmarks härad.
Anförare voro en afskedad länsman och en
häradsdo-mare i Holmedals, en bonde i Amåls och en
skogvaktare i Ors socknar. Tvänne prostar Wall och
Söderberg lyckades väl lugna innevånarne i Hesselskog
och Steneby; men på andra ställen i nämnde landsorter
gick upproret så långt, att ledarne utsatte böter för dem,
som ej deltogo i upploppet eller som betalade de nya
skatterna3). Rörelsen qväfdes väl snart nog, men
missnöjet fortfor, i synnerhet i Wermland, kanske
ock till följe af den mot Lagerhielm och Skogh der-
’) »1. 54, 55.
2) Skälet ansågs då för tiden blott som ett svepskäl; men
berättelsen läses i Osterr. min. bref den 13 September 1748 och
3 Januari 1749 och i ett vigtigt chifferbref af den 10 Januari
s. å. Rysska sändebudet påstod enligt brefvet dea 3 Januari, att
dessa uppgifter vore tillförlitliga. Saxiska sändebudet inberättade
dem ock till Dresden s. å. Österrikiska sändebudet förmodade, att
det äfventyrliga förslaget kommit från Lovisa Ulrika ; men att
Adolf Fredrik näppeligen skulle gå in på en åtgerd, hvilken genom
bortpantande af eu så vigtig fästning måste djupt såra svenskarna.
— Att en sådan plan väntades redan 1745, är förut berättadt.
(Se sid. 52j.
3) Just. Revisions prot. 1748.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
