Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lystnad1); — att follcens val år grunden för
furstarnas höghet; — att dessa sednare icke hafva
rättighet att inkräkta på de förras rättigheter; —
att furstar icke äro skapade af finare slag än andra
menniskor, utan lika svaga vid lifvets början, lika
skröpliga under dess fortgång, lika förgängliga vid
dess slut, och sist inför Gud lika ansvariga för
sina laster och odygder. Men sådana tankar och
sådana lärdomar utplånas hos de kungliga barnen,
när dessa på timmar, lediga från läromästaren,
blifva af sin omgifning medelst förförande
äre-betygeUer och fåfäng prakt ledda till den tanken,
att de sjelfva äro mer än menniskor och
menni-skorna deremot mindre ån kräk. Det är så, som
unga furstar bildas till envåldsherrar, i st. f.
lagbundna konungar öfver fria folk. Men alla furstar,
lemnade åt sin egen böjelse, söka i strid mot
folkens fördel utvidga sin magt och skola till följe af
naturlig föräldradrift uppfostra sina barn till samma
tänkesätt, samma önskningar. Det är med blicken
fästad på dessa omständigheter, som Sverges ständer
hafva genom regerings-formen inskränkt de kungliga
föräldrarnas naturliga rått öfver sina barn, och
tillegnat sig sjelfva hufvudSakliga omsorgen om dessas
uppfostra/n. De önska ock, att prinsarna måtte
skiljas från de förförande omständigheter, som vid
hof ven år o oundvikliga; och att de hållas till
tarflig-het i mat och kläder, undersåtarne till eftersyn
o. s. v. Sådant var i korthet innehållet af nämnda
protokolls-utdrag, hvilket åtföljdes af ett ständernas
förhållningsbref för prins Gustafs blifvande guvernör,
skrifvet af Herinanson efter samråd med Höpken
och Ulrik Scheffer8). Vi hinna derur intaga blott
1 ) Denna tankegång ana&gs lånad nr en engelsk mot konung
Jakob den andre rigtad skrift, hvari lästes : jag kan ej tro, att
Gud skapat menniskoma med sadlar på ryggen och betsel i munnen,
och ett eller två dussin furstar med rättighet att rida på dem.
2) Arkivet på Sjöholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
