- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
288

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

har gjort min skyldighet såsom konung; — och om
partier förfölja hvarandra, så är det icke min sak,
och man kan derå intet svaral). Fersen trodde sig
förstå, att dessa ord voro af drottningen
förestaf-vade; men han fortsatte sitt tal och anmärkte, att
ständerna icke kunde vidkännas beskyllningen att
hafva vållat det nuvarande partiagget, oron och
blodsutgjutelsen; och att det vore orimligt antaga, det
ständerna sjelfva skulle hafva stämplat mot sin egen
frihet; men, tillade han, hvad min underdåniga
skyldighet och trohet fordrar, är att inför hans maj:t
utan förbehåll gifva tillkänna, att nationens
närvarande tänkesätt, hvilket jag har mig noga bpkant,
år af den beskaffenhet, att derest icke genom någon
foglighet den närvarande jäsningen stillas, kan hans
maj:ts krona löpa någon fara. Vid dessa ord sköt
drottningen sin sybåge långt fram på golfvet och
trädde med häftiga steg och tindrande ögon tätt
inpå Fersen samt frågade, om denne glömde, att
han talade till sin konung? och huru han kunde
understå sig ’att föra så djerft språk, tilläggande,
att detta skulle kosta Fersens hufvud, men icke Adolf
Fredriks krona, hvilken, sade hon, vi nog skola
veta försvara 2).

Fersen hade väntat och önskat detta utbrott
och genmälte: jag har icke glömt hans maj:ts
närvaro, och det är icke af öfverilning, utan med
berådt mod och till följe af min trohet, som jag
gifvit tillkänna, i hvilken farlig ställning hans maj:t
och riket sig befinna. Men det är likaledes min

’) Enligt Lovisa Ulrika svarade konungen pä följande sätt.
Efter allt, hvad mol min höghet blifvit gjordt, bör jag icke längre
vara t ovisshet om, hvad ständerna skola mot mig tillgripa. Jag år
derpå beredd, men för öfrigt i sådant helsotälstånd, att jag icke
kan med herr grefvtn inlåta mig i några enskildheter. (Fersens
skrifter 2. 302).

J) Detta drottningens ntfall omnämnes ej i hennes egen
berättelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free