Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ordföranden uppmanade nu, att den, som hade
nigot att anföra till liturgiens försvar, skulle göra det.
Alla sutto orörliga och tysta. Då vände han sig med
skarpa förebråelser till dem, som antagit denna lära,
isynnerhet till biskoparna. Dessa framkommo, den ena efter
den andra, med underlydande presterskap, erkände sitt
fel, sökte urskulda det och bådo om förlåtelse. Då fick
man höra allehanda ursakter. Biskop Peder i
Linköping öppnade tåget och sade sig af okunnighet, tvång och
förmåns exempel förledd. Biskop Bellinus i Westerfls
kom sedermera fram. Han hade redan nnder Johans
lifs-tid sökt draga sig undan liturgien, och i sådan afsigt
skrifvit till konungen. — Biskop Erik i Åbo förebar, att
han trott liturgien ö/verensstämma med Luthers låra.
Några prester i Östergötland hade af Olof Sverkersson
och Henrik Huggut blifvit lockade att skrifva under ett
rent ark utan att veta, hvad ofvanföre skulle sä.tas.
Bland andra framkom en rå ocb okunnig prestmao, som
dock af konung Johan vetat förskaffa sig en bland de
bästa lägenheterna i Vesterbotten. Ordföranden frågade,
hvad han tyckte om liturgien. Presten svarade: Jag
gifver. — På samma fråga följde ännu en gång samma
svar. Då sade ordföranden: Hvem gifver du henne då?
Presten svarade: Jag gifver henne fanen. Ordföranden
sade: Skall du så gifva bort din matmoder, som i
många år så rundeligen födt dig? — En allvarsam räfst
följde derpå med liturgiens vänner. Men blott en enda,
nemligen mäster Petrus i Storkyrkan, blef afsatt; andra
flyttades till sämre prestegäll; alla varnades. För öfrigt
beslutades allmän tillgift för det förflutna. Presterna
begärde äfven att återfå de handlingar, i hvilka de
under-skrifvit liturgien, för att uppbränna dem. Rådet biföll,
men hertigen behöll papperen, för att i framtiden kunna
skrämma hvar och en bland presterna. När ofvannämnde
mål var slutadt, uppstod Niis Gyllenstierna och tackade
biskopen i Strengnäs och dess presterskap för visad
ståndaktighet under förra förföljelsen. Gustaf Banér
uppmanade de öfriga att för framliden taga sig till vara ooh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
