Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frikände b«n ridet frio beskyllningarna sedan Jobans
regering. Di de ännu en ging yrkade, att han skulle
underskrifva Uppsala beslut, svarade han och undrade,
att man af honom nu i förväg fordrade den bekräftelse,
som hans företrädare först vid kröningen afgifvit, och han
lät förstå, det en arfkonung icke behöfde underkasta sig
sådana band. Di rådet inlemnade ett förslag till
privilegier för lutherska presterskapet, skickade ban dem, i
stället för formeligt svar, en ounderskrifven lapp. Gustaf
Banér föreställde, huru opassande det vore. mén fick ej
annat svar, än, att sådant utslag var godt nog på så
oanständig ansökan. Rådet på sin sida, kännande sin
värdighet, skickade lappen tillbaka, och saken föranledde
en ganska obehaglig tvist. Med ett ord: rådet insåg
tydligen, att, om Sigismund ville styra Sverge genom en
tillförordnad regering, så var det åtminstone icke dem sjelfva
han ämnade använda. Tvärtom tycktes han vilja upp-
föra sig som enväldig konung, tillintetgöra deras
privilegier, införa katolska läran och förvandla Sverge till ett
lydrike under Polen. Detta var helt ocb hållet stridande
mot deras afsigt, ocb de vände sig från konungen till
hertigen.
ilos sjelfva folket var Sigismund än värre anskrifven.
öfverdrifna och afskräckande rykten om hans strängbet
mot lutheranerna utspriddes och troddes. Bland sina
hot-musikanter medförde han en och annan förklädd katolsk
prest, och straxt hette det öfver hela riket, att bLand
konungens drabanter voro en mängd förklädda jesuiter.
Bitterheten ökades, då det blef bekant, att konungen icke
allenast vägrade bekräfta Uppsala beslut, utan äfven förböd
dess tryckande och allmängörande. Olof Sverkersson,
bvil-ken nu var uppretad emot Sigismund för det nekade
ståt-hållareskapet, upphetsade äfven presterna med sqvaller om
allt, hvad som sades och gjordes på slottet. 1 Stockholm,
der lutheraner ocb katoliker dageligen mötte och sågo
bvarandra, utbröt den fiendtliga sinnesstämningen först.
Justus, en polsk prest, predikade för bofvet och utfor
der-Fryaellt Ber. IY. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
